Utveckling av gårdar

Jordbruket förnyas genom investeringar

År 1995 fanns det över 100 000 gårdar i Finland, år 2015 var gårdarna inte fler än 51 000. År 1995 hade varannan gård husdjur, nu föds husdjur upp på bara var tredje gård. Djurantalet har ändå inte gått ner lika brant. Strukturomvandlingen har fört med sig att gårdarna blivit färre men större.

Stora gårdar investerar

De företag som fortsatt att producera är villiga att utveckla sin verksamhet, investera i nya produktionsbyggnader och ny teknik. I Finland har gårdarna i genomsnitt drygt 40 hektar, i EU-länderna i medeltal 16 hektar. I Finlands främsta konkurrentländer är gårdarnas medelareal ändå mycket större; i exempelvis Danmark är den 70 hektar.

De gårdar som har beviljats investeringsstöd ur landsbygdsprogrammet har varit större än genomsnittet. Ett exempel: de gårdar som fått stöd för en ny ladugård hade i medeltal ungefär 80 koplatser efter investeringen, medan medeltalet för alla gårdar med kor var 35 kor år 2016.

Antalet personer som arbetar inom jordbruket har minskat kraftigt. En stor del av gårdarna i Finland är fortfarande familjejordbruk som sysselsätter en familjemedlem eller två, men den utomstående arbetskraften ökar hela tiden i takt med att gårdarna förstoras. Ungefär en tredjedel av gårdarna har breddat sin verksamhet till annat än jordbruk; också landsbygdsprogrammet har understött det här.

Investeringarna förnyar den inhemska matproduktionen

Med hjälp av investeringsstödet främjas sådana byggprojekt och maskin- och redskapsanskaffningar som effektiviserar gårdarnas verksamhet. På samma gång förbättras miljön och djurens välbefinnande. Investeringarna förbättrar jordbrukets lönsamhet och ger konsumenterna tillgång till mer och bättre produkter. De nya produktionsbyggnaderna främjar djurvälfärden och utgör samtidigt en bättre arbetsmiljö för jordbrukarna.

Stöden uppmuntrar jordbrukarna att välja sådana produktionsmetoder som är gynnsamma för miljön. Efter år 2008 har 100–150 gårdar varje år byggt bioenergi- och värmecentraler med hjälp av investeringsstöd. Rådgivning och investeringarna har förbättrat gårdarnas energieffektivitet, och jordbrukets energiförbrukning har gått ner. Investeringsstödet är också till hjälp när det handlar om att utveckla hanteringen och lagringen av stallgödsel i en miljövänligare riktning.

Det uppskattas att så många som två investeringar av tre skulle utebli, om stöd inte fanns. Åren 2015–2021 har nästan 14 000 jordbruksinvesteringar fått finansiering. De har beviljats mer än 700 miljoner euro i understöd och 800 miljoner euro i räntestödslån.

Startstödet sporrar jordbrukaren i början av yrkesbanan

Åren 2015–2021 fick cirka 2000 nya företagare startstöd till unga jordbrukare. Startstödet, som är avsett för personer som är högst 40 år och på väg att etablera sig som lantbruksföretagare, har underlättat generationsväxlingar på gårdarna och sänkt lantbruksföretagarnas medelålder. Enligt en uppskattning skulle hela 40 procent av dem som sökt startstöd inte ha företagit någon generationsväxling utan stödet. Stödet har också tidigarelagt ägarskiftet.

46 procent av gårdarna har anlitat rådgivning

Rådgivningen till gårdar är populär. Under de fem senaste åren har omkring 46 % av gårdarna (21 633 gårdar) anlitat rådgivning. Under de fem senaste åren har över 100 000 rådgivningsbesök riktats till gårdar. Rådgivningsbesöken har varit flest i områden där det finns gott om gårdar: Norra Österbotten, Södra Österbotten och Norra Savolax.

Rådgivningen är förmånlig för jordbrukarna eftersom de betalar bara momsens andel för Råd 2020 -servicen. En gård kan anlita rådgivning för 15 000 euro under åren 2014–2022.

Jord- och skogsbruksministeriet har låtit utföra en halvtidsutvärdering i tre steg av hur rådgivningen fungerar. Resultaten från utvärderingen visade att de gårdar som anlitat rådgivning var mycket nöjda med den. Av gårdarna som fått rådgivning var 90 % nöjda med kvaliteten på rådgivningen. Jordbrukarna ansåg sig ha haft betydande nytta av rådgivningsbesöken. Tack vare ny information via rådgivningen får jordbrukarna visshet och bättre ork i arbetet.

Behoven är väldigt individuella, men undersökningen visar att jordbrukarna upplever att rådgivningen har gett dem mentalt stöd att ta beslut samt konkreta tips för arbetet. De orkar mer när de fått diskutera sina frågor med en expert.

Rådgivning om miljöfrågor och djurens välbefinnande har varit mest populärt. Jordbrukarna har beställt mycket rådgivning också om modernisering av gårdsbruksenheter och förbättrad konkurrenskraft. Rådgivning har getts också om frågor kring djurhälsa, växtskydd, energieffektivitet och innovationer.

Kompensationsersättningen gör det möjligt att odla under nordliga förhållanden

Finland är världens nordligaste jordbruksland. På samma breddgrader ligger bland annat Alaska, Grönlands södra spets och Sibirien. När det gäller bevarandet av jordbruksproduktionen är kompensationsersättningen mycket viktig. Den jämnar ut inkomstskillnaderna mellan jordbrukare i mindre gynnade och gynnsamma områden.

Kompensationsersättningen har stor betydelse när det gäller att förbättra de finländska gårdarnas lönsamhet. Lönsamhet är ett livsvillkor för att få övertagare till gårdarna. Ett lönsamt jordbruk gör det möjligt att bevara livskraftiga gårdar och därigenom upprätthålla sysselsättningen på landsbygden samt den ekonomiska utvecklingen på landsbygden. Jordbruket å sin sida upprätthåller inte bara den inhemska matproduktionen, utan också öppna landsbygdslandskap och naturens mångfald.

Det är först när jordbruket är ekonomiskt lönsamt och gården har en framtid som jordbrukarna kan utnyttja andra åtgärder för landsbygdsutveckling, investera och satsa på miljöåtgärder.

Innovationsgrupperna för landsbygden tacklar utmaningar inom jordbruket

Åren 2014–2021 har 19 innovationsgrupper för landsbygden fått finansiering via landsbygdsprogrammet. Innovationsgrupperna för landsbygden (EIP-grupperna) har inrättats för att lösa något praktiskt problem inom jord- och skogsbruket. De förbättrar jordbrukets och den övriga primärproduktionens produktivitet, effektivitet och hållbarhet. Verksamheten kombinerar företagarnas praktiska kunnande och andra experters kunskaper.

Gruppernas innovationer är fritt tillgängliga för alla. Åren 2014–2021 har innovationsgrupperna utvecklat bl.a. havreproduktion, återvinningsgödsel, klimatvänliga arbetssätt och precisionsodling.

Uppdateringsdatum: 14 mars 2022