Modernisering av gårdar

Jordbruket förnyas genom investeringar

År 1995 fanns det över 100 000 gårdar i Finland, år 2015 var gårdarna inte fler än 51 000. År 1995 hade varannan gård husdjur, nu föds husdjur upp på bara var tredje gård. Djurantalet har ändå inte gått ner lika brant. Strukturomvandlingen har fört med sig att gårdarna blivit färre men större.


De företag som fortsatt att producera är villiga att utveckla sin verksamhet, investera i nya produktionsbyggnader och ny teknik. I Finland har gårdarna i genomsnitt drygt 40 hektar, i EU-länderna i medeltal 16 hektar. I Finlands främsta konkurrentländer är gårdarnas medelareal ändå mycket större; i exempelvis Danmark är den 70 hektar.

De gårdar som har beviljats investeringsstöd ur landsbygdsprogrammet har varit större än genomsnittet. Ett exempel: de gårdar som fått stöd för en ny ladugård hade i medeltal ungefär 80 koplatser efter investeringen, medan medeltalet för alla gårdar med kor var 35 kor år 2016.


Antalet personer som arbetar inom jordbruket har minskat kraftigt. En stor del av gårdarna i Finland är fortfarande familjejordbruk som sysselsätter en familjemedlem eller två, men den utomstående arbetskraften ökar hela tiden i takt med att gårdarna förstoras. Ungefär en tredjedel av gårdarna har breddat sin verksamhet till annat än jordbruk; också landsbygdsprogrammet har understött det här.


Med hjälp av investeringsstödet främjas sådana byggprojekt och maskin- och redskapsanskaffningar som effektiviserar gårdarnas verksamhet. På samma gång förbättras miljön och djurens välbefinnande. Investeringarna förbättrar jordbrukets lönsamhet och ger konsumenterna tillgång till mer och bättre produkter. De nya produktionsbyggnaderna främjar djurvälfärden och utgör samtidigt en bättre arbetsmiljö för jordbrukarna.


Stöden uppmuntrar jordbrukarna att välja sådana produktionsmetoder som är gynnsamma för miljön. Efter år 2008 har 100–150 gårdar varje år byggt bioenergi- och värmecentraler med hjälp av investeringsstöd. Rådgivning och investeringarna har förbättrat gårdarnas energieffektivitet, och jordbrukets energiförbrukning har gått ner. Investeringsstödet är också till hjälp när det handlar om att utveckla hanteringen och lagringen av stallgödsel i en miljövänligare riktning.

Det uppskattas att så många som två investeringar av tre skulle utebli, om stöd inte fanns. Åren 2007–2013 var investeringsstöden mycket populära. Ungefär 3 500 nya företagare fick startstöd som var riktade till unga jordbrukare. Startstödet, som är avsett för personer som är högst 40 år och på väg att etablera sig som lantbruksföretagare, har underlättat generationsväxlingar på gårdarna och sänkt lantbruksföretagarnas medelålder. Enligt en uppskattning skulle hela 40 procent av dem som sökt startstöd inte ha företagit någon generationsväxling utan stödet. Stödet har också tidigarelagt ägarskiftet. År 2013 var 21 procent av de jordbrukare som fick startstöd kvinnor, och andelen stiger stadigt.

Källa: Naturresursinstitutet, lantbrukets strukturundersökning 2013, halvtidsutvärderingen av landsbygdsprogrammet 2010 och årsrapporter som gäller programmet.

Tuenhakijan tärpit: