Djurens välbefinnande

Kunskaper om produktionsdjurens välbefinnande, fåtaliga djursjukdomar och kontrollen av användningen av läkemedel är styrkor i den finska produktionen.

Detta förutsätter också höga krav. Kraven på produktionsdjurens hälsa och välbefinnande ökar kostnader, men bidrar till ansvarsfull produktion och således produkternas höga kvalitet. Dessa förutsättningar skapar också ekonomisk nytta - djuren har färre sjukdomar, dör i sjukdomar mer sällan och växer bättre. 

Djurskyddslagen fastställer miniminivån för djurens välbefinnande. En totalreform pågår som bäst och den nya djurskyddslagen är planerad att träda i kraft vid ingången av år 2020. En del av de planerade reformerna ska skötas via frivilliga system, såsom till exempel ersättningar för djurens välbefinnande och djurskyddsmärkning.

Risken för att nya djursjukdomar sprider sig ökar. På grund av klimatförändringen kan sjukdomar som tidigare förekommit i sydligare länder drabba djur och till och med människor. Det är viktigt att säkra tillräcklig kompetens, metoder och resurser för att förebygga och bekämpa sjukdomar. När man ser till att djuren mår bra, minskar detta också användningen av läkemedel. Det förebygger också antimikrobiell resistens.

Att förebygga risker är ur Finlands perspektiv det kostnadseffektivaste sättet att stärka riskhanteringen. Finlands målmedvetna bekämpning av växt- och djursjukdomar och till exempel jordbrukarnas höjda kompetens och bättre kunskaper är en viktig del av riskhanteringen.

Ett av målen i landsbygdens utvecklingsprogram är att landsbygdsföretagen svarar mot konsumenternas efterfrågan och värderingar genom att producera högkvalitativ mat och förbättra djurens välbefinnande. Programmets åtgärder för att nå målet är bland annat utbildning och rådgivning kring lantbruksinvesteringar samt ersättningar för djurens välbefinnande.