Är du en av samordnarna för landsbygdsnätverkets nya arbetsgrupper?

Världen förändras. Vill du vara med och förändra den? Vill du gå i spetsen och främja en grön förnyelse av jord- och skogsbruket, multilokalitet eller landsbygdens unga som framtidens aktörer?

Vi söker samordnare till landsbygdsnätverkets nya arbetsgrupper. Förslag till nya gruppledare tas emot fram till 25.11.2020.

Arbetsgrupperna som tar sig an varierande teman har etablerat sig som ett led i landsbygdsnätverkets verksamhet. Genom arbetet i arbetsgrupperna är det möjligt att påverka i vilken riktning landsbygdsutvecklingen ska gå. Du kan ta en titt på de tidigare arbetsgrupperna här.

I början av nästa år startar fyra nya arbetsgrupper och till dem väljs samordnare som är insatta i frågan.

I somras efterlyste vi arbetsgruppsteman med hjälp av enkäter som riktades till landsbygdsnätverkets medlemmar. Utifrån enkäterna valde jord- och skogsbruksministeriet ut tre teman för åren 2021–2022: grön tillväxt för jordbruket, multilokalitet och dess möjligheter samt smarta landsbygder i Svenskfinland och Norden. Dessutom söker vi en samordnare till arbetsgruppen Landsbygdens unga som framtidens aktörer. Den sistnämnda arbetsgruppen fungerar enligt ad hoc -principen och dess mandatperiod är 6-12 månader.

Syftet med arbetsgrupperna är att öka samarbetet mellan aktörer med koppling till temat, aktörernas aktivitet samt att upprätta nätverk mellan dem.

- Grupperna har som mål att få förnyelsebollen i rullning och sätta igång en ändring, förtydligar lantbruksrådet Taina Vesanto vid jord- och skogsbruksministeriet. Arbetsgruppernas målsättning är att förena de aktörer som jobbar för samma tema. Aktörerna kan vara till exempel projekt, företagare eller föreningar som arbetar kring temat.

- Ledaren för arbetsgruppen har en aktiverande roll. Vi förväntar oss att gruppledaren är modig, kan upprätta nätverk och har en stark framtidsorientering, beskriver Vesanto. – Vi har mycket goda erfarenheter av de tidigare gruppernas arbete.

Samordnarna av de olika temana är medlemmar i landsbygdsnätverkets styrgrupp och kan därför också påverka hela det omfattande landsbygdsnätverkets arbete. Samordnaren ansvarar också för sammankallandet av arbetsgruppen. För uppgiften som samordnare för en arbetsgrupp betalas ett timbaserat arvode. För kostnaderna som uppkommer till följd av gruppens arbete reserveras finansiering från landsbygdsnätverket.

1. Grön tillväxt

För att Europas klimat- och miljömål ska kunna nås under tiden efter coronapandemin krävs det att primärproducenterna garanteras en hållbar utkomst. Kärnan i de gröna lösningarna ska vara lönsamhet: Hur hänger den gröna omvälvningen inom jord- och skogsbruket samman med den ekonomiska återhämtningen, resiliensen och den europeiska landsbygdens starkare konkurrenskraft? Arbetsgruppen Grön tillväxt söker nya perspektiv på hur lönsamheten inom jord- och skogsbruket och hållbara lösningar kan förenas.

Arbetsgruppens arbete baserar sig på Europeiska kommissionens strategi Från jord till bord samt initiativet Europeisk grön giv. I maj 2020 offentliggjorde kommissionen en strategi Från jord till bord vars syfte är att göra EU:s livsmedelssystem mer hållbart, rättvist och hälsosamt. Som namnet säger har den övergripande strategin som ambition att täcka hela livsmedelskedjan från primärproduktion till konsumtion. Strategin Från jord till bord är en central del av den gröna given (Green Deal, inkl. biodiversitetsstrategin), vars mål är att göra Europa till den första klimatneutrala världsdelen före år 2050. I programmet skissas upp en ny, hållbar och inkluderande tillväxtstrategi som kan stimulera ekonomin, förbättra människornas hälsa och livskvalitet samt värna om naturen och samtidigt se till att ingen hamnar på efterkälken.

Målet för den tvååriga arbetsgruppen Grön tillväxt är att öka kunskapen om och samarbetet kring framtidens lösningar där ett lönsamt jord- och skogsbruk stöder övergången till ett mer hållbart Europa. Detta är i väsentlig grad förknippat med den digitala omvälvningen och informationsledningen inom jordbruket. Av arbetsgruppens samordnare förutsätts kännedom om ovan nämnda bakgrundsstrategier, visioner samt förmåga och intresse att föra diskussionen vidare och konkretisera dess resultat.

Arbetsgruppen har som mål att öka kunskapen och aktiviteten för att finna framtida lösningar.

2. Multilokalitet och dess möjligheter

När det gäller multilokalitet och dess möjligheter betonas lärande, kompetens, utbildning, sysselsättning och företagande, samarbete mellan stad och landsbygd, digitaliseringens många dimensioner, uppsving och resiliens.

Med multilokalitet avses att människornas livsmiljö består av flera olika platser och att människor regelbundet rör sig mellan dessa platser. Multilokaliteten kommer till synes som fritidsbostäder eller s.k. andra bostäder, som hobbyverksamhet utanför den dagliga servicemiljön och pendlingsregionen, som studier på en annan ort eller som att nyfamiljer har flera hem. Multilokalitet kan alltså hänföra sig till såväl boende, arbete, fritid som sociala relationer, och det kan antingen vara frivilligt eller något som är påtvingat på grund av omständigheterna eller livssituationen.

Undantagssituationen har fått oss att bedöma platser med mätare som avviker från det normala. Var kan man göra sådant som man anser är värdefullt? Coronavirussituationen har synliggjort boendet på flera platser och kan också stärka detta fenomen.

I Finland torde växelverkan mellan landsbygden och städerna vara relativt okomplicerad. Många finländare upplever till exempel att de samtidigt är både landsbor och stadsbor. Citylandsbor är ett fenomen som har ökat diskussionen kring temat.

Snabba datakommunikationsförbindelser är en förutsättning för multilokalitet och en tröskelinvestering som gör det möjligt att sprida ut den ekonomiska verksamheten. Hållbar multilokalitet kräver att det finns möjligheter till hållbar mobilitet, dvs. infrastruktur för ekologisk biltrafik såsom laddningsstationer för el och biogas, också på landsbygden.

Arbetsgruppen för multilokalitet och dess möjligheter har som mål att kartlägga nuvarande och finna nya lösningar för att ta vara på möjligheterna med multilokalitet. Arbetsgruppens samordnare förutsätts ha kompetens, visioner samt förmåga och intresse att föra diskussionen vidare och konkretisera dess resultat.

3. Smarta landsbygder i Svenskfinland och Norden

    Arbetsgruppen lyfter fram teman som är viktiga och aktuella för de svenskspråkiga landsbygdsområdena och som har koppling till landsbygdsprogrammet. Till exempel: Smart specialisering, hälsa, livsmiljö och välfärd, digitalisering, kommunikation och bredband, framtidens matproducenter, klimat och miljöfrågor, hållbarhet osv. Den svenskspråkiga gemenskapen har också etablerat samarbete och utbyte av god praxis med de övriga nordiska länderna. Detta kan utnyttjas också i större utsträckning i utvecklingen av landsbygden i hela Finland.

    Den tvååriga arbetsgruppen har som mål att öka samarbetet i svenskspråkiga områden, med de övriga nordiska länderna och över språkgränserna även i Fastlandsfinland. Arbetsgruppens samordnare förutsätts ha kompetens, visioner samt förmåga och intresse att föra diskussionen vidare och konkretisera dess resultat.

    Arbetsgruppen har som mål att öka kunskapen, aktiviteten och samarbetet på den svenskspråkiga landsbygden för att finna framtida lösningar.

    4. Landsbygdens unga som framtidens aktörer

    Arbetsgruppen lyfter fram den roll som unga som bor på landsbygden har som framtida aktörer och beslutsfattare. Arbetsgruppens främsta uppgift är att planera hur ungdomar ska delta i Landsbygdsparlamentet i oktober 2021.

    Arbetsgruppens samordnare förutsätts ha erfarenhet av att arbeta med unga som bor på landsbygden samt nya synpunkter som syftar till att stärka de ungas röst och roll.

    Arbetsgruppen arbetar enligt ad hoc-principen och mandatperioden är 6-12 månader. Mandatperiodens längd avtalas med den samordnare som väljs. Den samordnare som väljs till uppgiften sammanställer en riksomfattande arbetsgrupp av unga som bor och är verksamma på landsbygden.

    Är du den person vi söker? Skriv ner kortfattade motiveringar och dina egna tankar kring vad arbetsgruppen i praktiken borde syssla med och vem som borde vara med i den. Sökandens egen bakgrundsorganisation ska rekommendera personen till uppgiften som samordnare. Bifoga din organisations rekommendationer samt kontaktuppgifter och skicka dem till adressen marianne.selkainaho[at]mmm.fi senast 25.11.2020.

    Uppdateringsdatum: 6 nov. 2020