Miljön och djurens välbefinnande intresserar rådgivningens kunder

Rådgivning är en viktig åtgärd som gårdarna har nytta av. Rådgivningens popularitet varierar ändå stort mellan NTM-områdena och rådgivningens olika delområden. Halvtidsöversynen klarlade hur man ytterligare kunde öka mängden rådgivning.

Variationerna i rådgivningsåtgärdens popularitet beror på både

  • efterfrågan (gårdsstruktur, produktionsinriktning, antal deltidsjordbrukare, kännedom om rådgivningen),
  • utbud (antal rådgivare i området, rådgivarnas kompetensområden, marknadsföring av rådgivningen) och
  • strukturella faktorer till följd av verkställighetsbestämmelserna (ingen ersättning för resetiden).

I synnerhet antalet rådgivare verkar ha betydelse när det gäller att förklara rådgivningshändelserna i NTM-området. Därmed vore det bra att öppna rådgivarregistret för att få in nya rådgivare till de regioner och branscher som är gråzoner. Dessutom bör man aktivera passiva rådgivare och söka lösningar till strukturella frågor, konstateras i den färska halvtidsöversynen.

I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland har sammanlagt 34 miljoner euro i offentlig finansiering anvisats för rådgivningsåtgärden. Vid utgången av 2017 uppgick Råd2020-utbetalningarna till 28 210 stycken och den utbetalda rådgivningsersättningen till cirka 7,39 miljoner euro, dvs. 21,7 % av åtgärdens totala finansiering. Rådgivningen om konkurrenskraft som startade år 2017 har kommit bra igång. Antalet rådgivningshändelser har varit störst i Norra Österbotten, Norra Savolax och Södra Österbotten och minst i Lappland och Kajanaland.

Till det av Landsbygdsverket administrerade Råd2020-rådgivarregistret har godkänts 744 rådgivare på basis av ansökningar. Miljö- och konkurrenskraftmodulerna har flest jordbruksrådgivare, medan energi- och ekomodulerna har minst. Av rådgivarna har cirka fyra femtedelar använt sig av sin rätt att ge rådgivning. Antalsmässigt flest godkända rådgivare i rådgivarregistret finns det i Södra Österbotten, Norra Savolax och Norra Österbotten. Antalet rådgivare är minst i Satakunta, Lappland och Kajanaland.

Rådgivning ges om 36 ämnesområden på nio temaområden. Spridningen är stor när det gäller intresset för de olika ämnesområdena och därmed antalet rådgivningshändelser per temaområde. En stor del av rådgivningshändelserna anknyter till stödvillkoren för miljöersättning och ersättning för djurens välbefinnande. I hela Fastlandsfinland har nöt-, svin- och mjölkgårdarna varit mest intresserade av rådgivning. Av de här gårdarna har mer än två tredjedelar anlitat rådgivningstjänster. Av spannmålsgårdarna har bara runt en fjärdedel anlitat rådgivningstjänster.

Rådgivningssystemet fungerar relativt bra, men rådgivarregistrets tröghet, rådgivningsersättningens omfattning, den administrativa bördan i samband med utbetalningar samt Hyrräs bristfälligheter ansågs vara svagheterna i systemet. Landsbygdsverket bör utveckla Hyrräs funktioner och se över ersättningens uppbyggnad inom de olika delområdena. Dessutom bör de skriftliga anvisningarna till ansökan om utbetalning för rådgivningsåtgärden uppdateras tillsammans med NTM-centralernas utbetalare. Jordbrukarens obetydliga administrativa börda i samband med rådgivningen är en positiv sak. Emellertid bör man se över den administrativa börda som rådgivningen åsamkar förvaltningen och serviceproducenterna och försöka minska på den. Rådgivarregistret bör kompletteras med nya rådgivare så att gråzonerna vad gäller regioner och temaområden blir täckta.

Evalueringen av rådgivningsersättningen har beställts av jord- och skogsbruksministeriet och den genomförs av konsultbyrån för regionutveckling MDI. Evalueringen är tredelad. Den första halvtidsrapporten blev klar i februari 2017. Efter den här nyligen färdigställda andra halvtidsrapporten utarbetas ytterligare en slutrapport som utkommer våren 2019.

Studerarapporten

Mer information lämnas av konsultativa tjänstemannen Tiina Malm vid jord- och skogsbruksministeriet, tfn 029 516 2428 samt evaluerare Sari Rannanpää tfn 050 523 6872.