På vinterdagarna rustade sig kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter för vårens stödansökan

10.2.2016

Tukihaku

Kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter samlades i Jyväskylä i slutet av januari. I den två dagar långa vinterträffen deltog 350 sakkunniga inom landsbygdsförvaltning från kommunerna och dessutom representanter för jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket. I denna form ordnades vinterdagarna nu för fjärde gången.

Under det gångna året prövades förvaltningen och jordbrukarna av starten på den nya programperioden, dåligt väder och försämrad lönsamhet för jordbruket. Samtalsämnen på de här vinterdagarna var den kommande regionförvaltningsreformen och vårens ansökan om jordbrukarstöd, som deltagarna fick lägesrapporter om under träffen.

Diskussioner och möten

I fjol betalades cirka 1,6 miljarder i jordbruksstöd. På träffen riktade Landsbygdsverket ett tack till kommunerna för att i synnerhet utbetalningarna av närmare en halv miljard euro strax före jul gick att få smidigt vidare till de sökandes konton.

auditorio

Den första dagen fick kommunernas myndigheter höra senaste nytt om stödansökan år 2016, stödansökningsmaterialet och Viputjänsten. Aktuella frågor kring jordbruksstöden gicks igenom i mindre grupper vilket deltagarna ansåg vara var en lyckad arbetsmetod. I tankesmedjorna fanns det tid också för frågor och diskussioner. Ett ofta återkommande inlägg i diskussionerna på vinterdagarna var hur viktigt det är att hela landsbygdsförvaltningen får tillfälle att mötas ansikte mot ansikte.

Landsbygdsförvaltningen i omvälvning

Avdelningschef Risto Artjoki berättade senaste nytt om regionförvaltningsreformen som träder i kraft från ingången av 2019. Jordbruksförvaltningens uppgifter, såsom handläggningen av jordbrukarstöd och utvecklingsstöd för landsbygden, flyttas över till landskapen i samband med regionförvaltningsreformen. Detta innebär cirka 1800 årsverken. – Det här är utredningsman Tarastis förslag och regeringen slår så snart som möjligt fast om vi ska gå vidare utifrån det här förslaget, sade Artjoki.

Artjoki

Specialsakkunnig Antti Kuopila vid Kommunförbundet berättade att Kommunförbundet stöder kommunerna i den här historiska förvaltningsreformen. Enligt Kuopila är kommunikationen av största vikt i samband med en omställning.

– Den mest betydande skillnaden i den nya förvaltningsmodellen är att landskapen styrs av ett landskapsfullmäktige som medborgarna väljer. Kommundirektörerna och kommunfullmäktige har inte sådan styrningsrätt som i de nuvarande samkommunerna, framhöll Kuopila.

På vinterdagarna fick deltagarna också höra prognoser om jordbrukets framtidsutsikter som presenterades av specialforskare Pasi Rikkonen vid Naturresursinstitutet. Branschchef Marika Säynevirta framförde aktuella hälsningar från Livsmedelsindustriförbundet. Som avslutning på dagarna berättade överinspektör Noora Hakola vid Landsbygdsverket om landsbygdsprogrammets samarbetsåtgärder som öppnar nya möjligheter för utvecklandet av näringar och innovationer.