Konst som ett verktyg i utvecklingen av den europeiska landsbygden

Vad har konst och kultur att göra med landsbygdsutvecklingen? Skulle konst kunna vara ett sätt att hantera svåra saker i vår turbulenta värld i snabb förändring?

taidepuu

Kopplingen mellan konst, kultur och landsbygdsutveckling diskuterades under Europeiska landsbygdsnätverkets femte möte för programperioden den 11–12 maj i Amsterdam. I samband med mötet arrangerades ett landsbygdsforum som erbjöd deltagarna ett ypperligt tillfälle till att bilda nätverk med andra aktörer inom landsbygdsnätverk och programgenomförande. Finlands representanter på mötet var Teemu Hauhia och Sinikka Torssonen från landsbygdsnätverkstjänsterna.

Konst som ett verktyg

En av talarna vid landsbygdsforumet, professor Erik Mathijs vid Universitetet i Leuven har forskat i ämnet landsbygdsutveckling i många år. Han konstaterade att det finns ett antal gap som behöver överbryggas för att vi ska kunna lyckas med den önskade utvecklingen.

- Vi måste överbrygga gapet mellan naturen och lantbruket, staden och landsbygden och konsumenterna och producenterna. Med andra ord: vi måste göra oss av med de ekologiska, sociala och kulturella gapen, konstaterade Mathijs.

Vid nätverksmötet och landsbygdsforumet i Amsterdam strävade man efter att hitta verktyg till att minska i synnerhet det kulturella gapet.

Flera exempel på hur konst kan nyttjas

Ibland är det skäl att se på helt vanliga ting, som exempelvis mjölk, på ett helt nytt sätt. Produktdesigner Sietske Klooster menade vid landsbygdsforumet i Amsterdam att det kunde vara en upplevelse att dricka mjölk, precis som det kan vara en upplevelse att dricka vin. I Kloosters Melksalon-mjölkbar uppmärksammas de olika smaknyanserna av mjölk från olika gårdar. Melksalon var en pop up-bar i centrala Amsterdam, och nu även på landsbygdsforumet.

Den belgiska skådespelaren och manusförfattaren Lucas de Man ville sätta upp en pjäs om sin lilla hemby för ett par år sedan. De Man hade ingen nära kontakt till lantbruket i byn och det var just därför han ville att pjäsen skulle handla om grisgårdarna i sin hemby. De Man framförde pjäsen ”We, pig country” tillsammans med en medarbetare. Pjäsen om en grisbonde och hans bror fick sin engelskspråkiga premiär på landsbygdsforumet. Pjäsen var en skarpsinnig och rörande berättelse om olika livsval, upp- och nedgångar i ekonomin och om att övervinna svårigheter. Berättelsen gav åskådarna också en insikt om att lantbrukets produktivitetsproblem är inte enbart nationella problem.

På landsbygdsforumet fick man också se och höra exempel på och idéer om hur konsten har underlättat för invandrare att anpassa sig till de nya omständigheterna. En tjeckisk artist berättade om ett pjäsprojekt som syftade till att byborna och folk från mottagningscentret skulle kunna bekanta sig med varandra. Skådespelaren Bright O Richards som är född i Liberia och flyttade till Holland som flykting berättade om hur han hjälper unga flyktingar att integrera sig i det nya landet. Han river murar bl.a. genom att involvera olika religiösa grupper i att besöka varandra för att berätta om sina seder och traditioner. Murarna har rivits t.o.m. så effektivt att vid jul har man träffats i moskén, vid ramadan i synagogan och vid chanukka i kyrkan.

Festival för hela byn

En kultursatsning som lyfts fram som ett exempel på landsbygdsforumet var festivalen Welcome to village. Festivalen arrangeras i ett litet samhälle och den samlar över 700 frivilliga och ca 7000 besökare. En av arrangörerna, Sjoerd Bootsma, berättade att man strävar efter att allt från festivalens visuella utformning till den mat som serveras produceras lokalt.

welcome to village

Sjoerd Bootsma berättade att förra sommaren ville arrangörerna ta reda på vad för kött som skulle vara det mest logiska och ekologiska alternativet för att säljas på festivalen:

- Då hittade vi kossan Jannike. Hon bodde i området, var en gallko och producerade inte någon mjölk. Jannike förekom ofta i media. Vissa tyckte att hon var ett verkligt bra alternativ, men andra menade att de inte kan äta kött som har ett namn. I varje fall fick evenemanget mer publicitet tack vare Jannike, berättade Bootsma.

Ytterligare information:
En sammanfattning om evenemanget och workshoppar m.m. samt ett bildgalleri hittar du på ENRD Contact Points webbplats.