Ut ur den egna bunkern och börja samarbeta med andra

Ut ur den egna bunkern och börja samarbeta med andra

På seminariet Reteet eväät elintarvikevientiin - millä reseptillä ja miten? (sv. Ordentlig vägkost för livsmedelsexport – med vilket recept och hur?) fick företag inom livsmedelsbranschen råd om exportåtgärder. Här kommer några smakprov på de bästa råden och recepten.

Direktören för Birkalands NTM-central Leena Vestala konstaterade i sitt öppningsanförande att livsmedelsexporten är ett av regeringens spetsprojekt.
− Den offentliga förvaltningen har fått order att hjälpa företagen såväl ekonomiskt som med sakkunnigtjänster. Från Finland exporteras alltför mycket oförädlade rena livsmedel som råvaror till andra länders industri. Vi behöver fler nya företag som förädlar livsmedel och de befintliga företagen borde öka produktionen av högt förädlade produkter. Det finns efterfrågan på i synnerhet hälsofrämjande livsmedel som havre, blåbär, råg, fisk etc. De är superfood och de ska vidareförädlas och ges varumärken enligt det. Konsumenterna är också redo att betala för dem, slog Leena Vestala fast.

Inga bulkvaror utan kvalitet – också en liten marknadsandel räcker

Exporten av finländska livsmedel ökar trots Rysslandssanktionerna eller till följd av dem. Företagen har varit tvungna att söka nya marknader och anpassa produktionen så att den motsvarar kulturella vanor i olika länder.
− I Kina har lakrits alltid varit ett läkemedel så det är helt onödigt att finländarna försöker exportera dit lakrits som godis, konstaterade Esa Wrang vid Finpro.
− De finländska företagen ska inte heller tänka att till exempel hela Kina borde kunna livnäras. För oss räcker det med en liten andel och gärna på en marknad där det viktigaste kriteriet inte är pris utan kvalitet och renhet. Det är varken nödvändigt eller klokt att producera kvantitet, utan kvalitet, och produkten ska ges ett varumärke som andas kvalitet, också förpackningen. Om och när man vill få tillträde till de höga prisklassernas affärer måste man välja rätt distributionskedja som öppnar dörrarna till bl.a. lyxvaruhusen, instruerar Wrang.

Seminarietalarnas gemensamma åsikt var att de finländska företagen inom livsmedelsbranschen alltför ofta försöker ta sig ut i världen på egen hand. Det lyckas inte.

− Genom att slå sig samman med andra blir det effektivare och mer ekonomiskt att delta t.ex. i mässor och olika slag av köpevenemang. Den finländska marknaden är så liten att vi är rädda för samarbete med konkurrenten och inbördes konkurrens. När finländska företag tar sig ut i världen konkurrerar de inte sinsemellan utan med en skara utländska konkurrenter, den ena hårdare än den andra. Men man ska inte ge upp. Redan nu finns det bra och framgångsrika exempel som visar att alla vinner på att finländska företag tillsammans går ut på den internationella marknaden. Till exempel havre-, bär- och alkoholklustren har klarat sig bra, de har fått igång samarbetet och nått resultat. Enbart samarbete räcker inte, det behövs också hårt arbete. Man måste rent fysiskt ta sig ut på marknaden. Det blir ingen export om du sitter hemma på soffan och talar i telefon eller skickar e-post. Du måste träffa kunderna, oavsett om det är jul eller midsommar i Finland, uppmuntrade Esa Wrang.

Utbildning, träning och experthjälp finns

Oberoende av om du står i startgroparna som livsmedelsföretagare eller redan har mer erfarenhet så finns det hjälp att få. Food from Finland är ett program för livsmedelsexport som leds av Finpro och det är avsett för alla typer av livsmedelsföretag som siktar på exportmarknaden. Tillsammans med Food from Finland får företagen möjlighet att delta i mässor, evenemang för inköpare och konsumenter samt utbildningar. Det finns också finansiering att få från Europeiska jordbruksfonden och Tekes. Det är också skäl att anlita olika företag som är specialiserade på varumärken så att smak, textur, förpackningens utseende och distributionskedja blir rätt med tanke på verksamhetslandet. Den som vågar den vinner, hjälp finns att få!

19.12.2017

Text: Sirkka Kulomäki, Birkalands NTM-central
Foto: Tinnu Salonen, Birkalands NTM-central