Politik och planläggning står i konflikt med de ungas drömmar - drömmen är att bo på landsbygden

Politik och planläggning står i konflikt med de ungas drömmar - drömmen är att bo på landsbygden

Jag intervjuade forskarna Venla Kinnunen och Tuomas Kuhmonen från landsbygdsforskningsgruppen vid Central för framtidsforskning inom Åbo Universitet. De tycker att diskussionen om landsbygdens undergång känns besynnerlig, eftersom såväl landsomfattande som lokala forskningsresultat redan länge har visat att ungdomarna generellt sett anser det vara ett ytterst lockande alternativ att bo på landet.

Jag är själv 36 år, och alltså inte längre ung, men ändå förundrar jag mig över den allmänna landsbygdsdiskussionen och beslutsfattandet. Inom politiken har man redan länge talat för urbaniseringen och målat upp en bild av att den utgår från människornas behov och drömmar. Sanningen verkar ändå vara en annan – åtminstone bland ungdomarna.

Om vi säger att ungdomarna är framtiden, varför lyssnar vi då inte på dem? Varför planlägger och planerar vi inte tjänster och framtiden i allmänhet genom att höra vad de unga har att säga? Påståendet att urbaniseringen är en sparåtgärd blir i slutändan dyrt om det saknar förankring i verkligheten.

Nedan finns närmare info om projektet ”Ungdomar i Birkaland: Framtidsbilder och delaktighet i landsbygdsutvecklingsarbetet” som finansieras av Birkalands NTM-central. I projektet utreds vad 18-30 -åriga ungdomar i Birkaland är intresserade av och vilka visioner de har.

Genom enkätundersökningen får vi också reda på vilka utmaningar på samhälls- och individnivå som enligt ungdomarna i Birkaland påverkar deras framtida visioner om utkomst, boende och levnadsvanor. Dessutom placerade ungdomarna ut sin drömframtid på en karta över kommunerna i Birkaland. När de utmaningar och framtidsdrömmar som ungdomarna själva definierat blir analyserade får projektet konkreta utvecklingsförslag att föra vidare.

- Utvecklingsförslagen ges till kommunerna i Birkaland och de instanser som deltar i landsbygdsutvecklingsarbetet. Genom resultaten kan ungdomarna få sin röst bättre hörd i landsbygdsutvecklingsarbetet och i diskussionen och besluten om Birkalands framtid, berättar Venla Kinnunen.

Centralen för framtidsforskning är en del av handelshögskolan vid Åbo universitet och den är Nordens största akademiska enhet som är specialiserad på forskning i och prognostisering av framtiden.

Naturen och lugnet attraherar


I Birkaland, liksom i det övriga Finland, började utflyttningen från landsbygden redan på 1970-talet när folk började flytta till storstäder i takt med de strukturella omvandlingarna. Till följd av den alltjämt pågående flyttrörelsen pekar hotbilderna på att landsbygden förvandlas till en seniorernas boplats där också servicen försvinner. Enligt uppgifter från Statistikcentralen har landsbygdskommunerna Virrat, Ruovesi, Kihniö, Juupajoki och Ikalis i Birkaland haft det största flyttningsunderskottet i åldersgruppen 19-24 år (flyttningsunderskott i förhållande till antalet invånare åren 2002-2012). I den äldre åldersgruppen 25–29 år hade Punkalaidun, Ruovesi och Pälkäne de största flyttningsunderskotten.

För att landsbygden i Birkaland ska förnyas och bevara sin livskraft behövs det unga invånare och företagare. När artikeln skrivs är undersökningen på slutrakan, men ännu inte klar. I stora drag kan man redan dra slutsatser om resultaten.

Frågorna i enkäten skickades till 25 000 ungdomar i åldern 18-30 år.

- I målgruppen lades fokus på mindre kommuner. Från Birkaland fick vi in totalt 2179 svar, svarsprocenten var med andra ord 8,7. Det är ett bra resultat, för till exempel i den landsomfattande Ungdomsbarometern varierar det genomsnittliga svarsantalet mellan 1700 och 1900 stycken, säger Kinnunen.

I enkäten frågades bland annat om de ungas visioner för år 2030 och hur ungdomarna skulle vilja förtjäna sitt levebröd, hur de vill bo och hurdan livsstil de tror sig ha vad gäller arbete, boende, fritid, hobbyer, människorelationer etc. Problem i anslutning till visionerna och möjliga metoder att lösa problemen kartlades också.

 

 

Många ungdomar hoppas på smidig kollektivtrafik och ett täckande nät av cykelleder. Venla Kinnunen (på fotot) använder själv cykel och kollektivtrafik året om och förstår bra ungdomarnas önskemål.

 

- Resultaten är ännu inte färdigt analyserade, men vi kan redan sluta oss till att boendedrömmen är mer utspridd än den nuvarande boningsortsstrukturen. I ungdomarnas visioner ingår en förflyttning från olika former av centrum till landsbygden. Birkalands vinnarområden kommer att vara den stadsnära landsbygden och kärnlandsbygden. På kärnlandsbygden i Birkaland bor det nu knappa 4 000 personer, men 7 000 skulle vilja bo där. Fler än 20 000 ungdomar drömmer om den stadsnära landsbygden. Av dessa ungdomar bor nu bara cirka 5 000 redan där, berättar Kuhmonen.

Kuhmonen säger att naturen är viktig för de flesta.

- Man vill ha eget utrymme och lugn och ro. Faktorer som egnahemshus ligger högst upp på önskelistan, utanför tätorterna på minst 250 meters avstånd från grannarna och på kärnlandsbygden ännu längre.
Venla Kinnunen som analyserade de öppna frågorna är överraskad av hur realistiska ungdomarnas svar är.

- Ungdomarna är oväntat sansade och realistiska i sina drömmar. Till exempel de som drömmer om att bo på glesbygden och i kärncentrum har helt olika önskemål vad gäller tillgången till service och avstånd. De som drömmer om kärnlandsbygden var redo att pruta på servicen och förstod vilka problem avståndet för med sig.

Ungdomarna ser i allmänhet naturen i en positiv dager.

Urbaniseringen motsvarar inte drömmarna

Tuomas Kuhmonen säger att resultaten visar på en upprepad lagbundenhet enligt typ av område som människor drömmer om under sin levnadsbana.

- Man kan tydligt se att ju yngre en person är desto mer drömmer han eller hon om staden där det är möjligt att studera och hitta en partner. När man får barn och blir äldre flyttas drömmarna längre bort från stadens centrum. En annan sak som inverkar är den egna historien. De som är födda på landsbygden längtar proportionellt sett mer efter att bo på landsbygden än vad de som är födda i en stad längtar efter att bo i staden.

Kuhmonen vet att de ungas drömmar inte motsvarar dagens politik eller planläggning.

- Urbaniseringen är en megatrend och i nästan alla utvecklade industriländer är den förknippad med en splittring av stadsregionerna, eftersom man vill ha naturnära boende på landsbygden.
Enligt forskarna vill många ha en stadigvarande arbetsplats, regelbundna inkomster och relativt stabil lön. Arbetsmöjligheterna är klart bättre i städerna vilket talar för en urbanisering.

- Som lösningar för att kunna bo på landet nämnde ungdomarna bland annat distansarbete, jobb i (pendla till) centrum, deltidsarbete, mångsyssleri, traditionella landsbygdsyrken och företagande.

Enligt forskarna stämmer analysen av projektet överens med resultaten från den landsomfattande enkäten ”Ungdomarnas framtidsbilder som utgångspunkt för arbetet med att utveckla landsbygden” som utfördes för tre år sedan.

- I jämförelse med den landsomfattande undersökningen finns det i Birkaland proportionellt sett fler som drömmer om centralstaden än annanstans. Det beror på Tammerfors attraktionskraft.

Forskningspublikationen kan läsas bl.a. på webbsidan för Centralen för framtidsforskning (ffrc.utu.fi) i slutet av 2017. Mer information om forskningsresultaten kommer också att ges när undersökningen är klar.

 

Projektets namn på finska: Pirkanmaan nuorten tulevaisuuskuvat ja osallisuus maaseudun kehittämistyössä (Ungdomar i Birkaland: Framtidsbilder och delaktighet i landsbygdsutvecklingsarbetet)
Finansieras av: Landsbygdsfonden, Birkalands NTM-central
Genomförs: 15.1.2017-31.12.2017
Genomförare: Åbo universitet

Text: Vilja Pylsy, informatör för Leadergrupperna i Birkaland
Foto: Vilja Pylsy, informatör för Leadergrupperna i Birkaland