Landsbygdsparlamentet infriade förväntningarna

Landsbygdsparlamentet infriade förväntningarna

Det landsomfattande evenemanget ordnades för första gången i Finland och samlade drygt 800 deltagare från olika delar av landet för att diskutera kritiska landsbygdsfrågor och arbeta för landsbygdens många potentialer. De inspirerande talarna väckte entusiasm och känslor som kom till uttryck också i de sociala medierna.

Under landsbygdsparlamentets paneldiskussioner betonades bland annat att landsbygdens mångfald och regionernas olika behov måste synas bättre i de beslut som tas i samhället. Flera programinslag lyfte fram det uppenbara behovet att stärka såväl mediernas, beslutsfattarnas som tjänstemännens kunskaper om landsbygden. Landsbygden uppfattas och behandlas alltför ofta och lättvindigt som ett homogent tillstånd.

Goda nyheter från landsbygden


Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä som på lördagen öppnade evenemanget via videoförbindelse påminde deltagarna om de goda nyheterna från landsbygden.  

– I nästan alla landskap på glesbygden når företagens omsättning i år upp till åtminstone medelnivån för hela landet. Många tillväxtfaktorer såsom träprodukter, metallindustri, livsmedel och turism tar avstamp i den finländska landsbygden, slog Leppä fast.


Viktigt att identifiera landsbygdens mångfald


Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen som besökte sin födelseort höll ett anförande i samband med publicerandet av Landsbygdsöversikten 2017. I sitt tal betonade ministern att en bra landsbygdspolitik kräver förståelse för landsbygdens mångfald. Hon underströk också att fenomenet med multilokalt boende är viktigt och att utvecklingen behöver gå mot dubbelt kommunmedlemskap.

Den omfattande Landsbygdsöversikten som utarbetas med tre års mellanrum är avsedd som bakgrundsinformation till samhällets beslutsfattare. Landsbygdsöversikten 2017 har tagits fram av Östra Finlands universitet i samarbete med TK-Eval. Tio forskare har deltagit i skrivarbetet. Huvudredaktör för Landsbygdsöversikten är universitetsforskare och docent Maarit Sireni vid Östra Finlands universitet.

Kraftfulla budskap till de främsta beslutsfattarna i Finland


Höjdpunkten i Landsbygdsparlamentets söndagsprogram blev Landsbygdspolitikens rundabordsdiskussion med Pauli Aalto-Setälä som värd. Den högklassiga panelen bestod av FPA:s generaldirektör Elli Aaltonen, Finlands kommunförbunds VD Jari Koskinen, professorn i landsbygdspolitik vid Naturresursinstitutet Hilkka Vihinen och Sitras chef för nyckelområdet cirkulär ekonomi Kari Herlevi. Vid expertdiskussionen lyfte man fram närservice och utbildning, cirkulär ekonomi, digitalisering, multilokalt boende och tillgång till arbetskraft.

Till dem som fattar beslut på kommunnivå efterlystes mer information till stöd för beslutsfattandet och transparens i besluten. Kommuner som funderar på om byskolan ska få fortsätta fick ett råd av Hilkka Vihinen: Skaffa fram så exakta kostnadskalkyler som möjligt över olika alternativ och sätt ett pris på smidigheten i barnets vardag.

– Stäng inte en enda läroanstalt förrän skolnätet har behandlats som en helhet, vädjade Vihinen.

Ur nationalekonomisk synvinkel hittades lösningar till bristen på kunnig arbetskraft på landsbygden i såväl multilokalt boende som immigration. Det är sällan man anser att glesbygdens problem inte är långtids- och ungdomsarbetslöshet, utan brist på kunnig arbetskraft. Under rundabordsdiskussionen konstaterades att invandringen är en möjlighet och nödvändighet för Finland.

Möjligheten att dela upp kommunalskatten mellan kommunerna och andra frågor kring dubbelt kommunmedlemskap väckte diskussion bland paneldeltagarna. Fungerande nätförbindelser lösgör allt flera från en bestämd plats. I Finland finns lika många fritidsbostäder som YouTube-konton, runt en halv miljon.

– De deltidsboende på landsbygden utgör en outnyttjad potential, påpekade Elli Aaltonen.
Den landsbygdspolitiska kommunikéns budskap gavs vidare
 
Som avslutning på Landsbygdsparlamentet 2017 offentliggjordes den första gemensamma landsbygdspolitiska kommunikén ”För en framgångsrik landsbygd”. I kommunikén betonas att de olika områdenas särdrag samt mångfalden i våra landsbygdsområden måste beaktas och lyftas fram. På det sättet kan man synliggöra områdenas egenskaper och behov samt skapa skräddarsydda lösningar för dem. Konsekvenserna för landsbygden måste redas ut och beaktas på ett förebyggande sätt i beredningen och genomförandet av besluten. Landsbygdens materiella resurser ska nyttjas på ett hållbart sätt så att det bygger upp verksamhetsmiljön på området och platsen samt respekterar de lokala aktörerna.

– Varje organisation har en viktig roll när det gäller att föra kommunikéns budskap vidare till de lokala, regionala och nationella beslutsfattarna och så att målen utmynnar i konkreta handlingar, betonar Landsbygdspolitiska rådets generalsekreterare Christell Åström.

Landsbygdspolitiska rådet presenterar kommunikén för de nationella beslutsfattarna och europarlamentarikerna. Åström understryker att i oktober förs det finländska landsbygdsbudskapet också till det europeiska landsbygdsparlamentet där landsbygdsutvecklingens framtid kommer att formas så som den är på europeisk nivå.


Landsbygdsparlamentets program genomfördes i vidsträckt samarbete


 Det huvudsakliga ansvaret för Landsbygdsparlamentet axlas av Landsbygdspolitiska rådet. De övriga huvudarrangörerna är Landsbygdsnätverket, Finlands byaverksamhet, Centralorganisationen för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry  samt Pohjois-Savon kylät ry som ansvarade för de lokala och regionala arrangemangen.

Programmet under Landsbygdsparlamentet 2017 bestod av 16 olika heldagsutflykter i Savolax, 34 workshoppar och seminarier, fyra aktualitetsdebatter, premiering av den landsomfattande byaverksamheten samt Partnerskapstorg och Skördetorg som lockade drygt 1000 besökare utöver deltagarna i det tre dagar långa evenemanget. Programmet genomfördes av fler än 40 organisationer inom olika sektorer på lokal och riksnivå.  

Evenemangets huvudarrangörer framför sitt varmaste tack till alla organisationer, sakkunniga och frivilliga som medverkade i programmet.  

Landsbygdsparlamentet 2017 är ett led i programmet för Finlands 100-årsjubileum.

 

Material:

Den landsbygdspolitiska kommunikén kan läsas här.

Landsbygdsöversikten 2017 kan läsas här.

Sammandragsrapporten från medborgarenkäten till Landsbygdsöversikten 2017 kan läsas här.

Inspelningarna från Landsbygdsparlamentets debatter publiceras vecka 37 på Landsbygdspolitiska nätverkets youtubekanal. Landsbygdspolitikens rundabordsdiskussion läggs ut till först, 11.9.  

Diskussionen i sociala medier kan läsas under hashtaggarna #maapuhuu #Maaseutuparlamentti #Landsbygdsparlamentet

Besök evenemangets webbplats Maaseutuparlamentti.fi under de närmaste veckorna och i höst. På sidorna läggs ut bloggar, bilder och sammandrag av utfärderna samt workshopmaterial.

Mera information:

Christell Åström                      
evenemangets värdinna, Landsbygdspolitiska rådets generalsekreterare,                
fornamn.efternamn@mmm.fi, tfn 0295 16 2030.

Antonia Husberg                     
evenemangsproducent, Landsbygdspolitiska rådets projekt- och kommunikationsansvariga,             
fornamn.efternamn@mmm.fi, tfn 0295 16 2033

Merja Kaija     
Byaombudsman, arrangemang på lokal och regional nivå,                          
fornamn.efternamn@pohjois-savonkylat.fi, tfn 045 179 1070