Det nya hemlandet öppnar sig genom gemensamma upplevelser

Det nya hemlandet öppnar sig genom gemensamma upplevelser

Oavsett från vilket hörn av världen någon kommer till Finland förundras den över våra oändliga skogar, de mörka vintrarna och ljusa somrarna. Många blir förbluffade över att det finns så gott om plats här. På landsbygden framhävs Finlands unika natur.

Största delen av invandrarna söker sig till städerna för att komma närmare sina bekanta och en mer familjär livsstil. Landsbygden kan ändå erbjuda universella lockelser. Kan det vara så att den som verkligen vill bli finländare bör flytta till landet?

Invandring är en lösning på hållbarhetsgapet och snedvridningen av försörjningskvoten som beror på att befolkningen åldras. Med tanke på landsbygdens livskraft för nya invånare med sig ett efterlängtat uppsving i regionekonomin. Företagarna breddar tjänsteutbudet och byskolan kan få bli kvar om det kommer nya elever till området. Integrationen av invandrare på landsbygden är dock inte bara en ekonomisk fråga, utan här spelar också många kulturella faktorer in.

Integreringen på landsbygden brottas med problem när det gäller sysselsättning och tillgång till utbildning. På små orter krävs det särskilt gott samarbete mellan de lokala aktörerna för att sådana geografiskt baserade utmaningar ska gå att tackla. Det lyckas, men sedan återstår ännu de oändliga skogarna som känns främmande och skrämmande och höstens mörker och köld som inte direkt uppmuntrar till att gå utanför dörren.

I Fjäll-Lappland har man börjat omdirigera de här rädslorna och motigheterna till välbefinnande och trivsel. – För oss lappar är livet bundet till naturen. Det är vad vi har att bjuda på, säger projektkoordinator Anna Hakala med ett skratt. Hakala leder projektet Vastaanottava Tunturi-Lappi (Välkomnande Fjäll-Lappland), som har som mål att få personer med invandrarstatus att stanna kvar och rota sig i Kolari och Kittilä. – Vi försöker medverka till att invandrarna trivs. Inte bara att de får en arbetsplats, utan också att det uppstår kontakter som får dem att stanna, sammanfattar Hakala.

I Landsbygdens Bildningsförbunds projekt utbildas lokala föreningar till purfinländska miljölotsar som fungerar som ”följeslagare” i naturen och runt hemknutarna. – En upplevelse kan öppna sig på ett annat sätt när den nyinflyttade har med sig någon som visar hur den själv rör sig i sin vardagsmiljö och berättar varför skogen och fjället är så viktiga, förklarar Hakala.

Bristen på kunnande är en stor utmaning vid integrationen. De som kommer till landet behöver kunna mer i synnerhet när det gäller språket och kulturen. Mottagarna saknar för sin del kunnande i att bemöta de nya invånarna och hjälpa dem att komma in i en ny vardag. Byföreningarna och andra lokala organisationer är av tradition de som tar emot byns nyinflyttade och i bästa fall får dem att rota sig i byn och senare säkerställer att de nya invånarnas kunnande kommer till nytta i gemenskapen. Avsaknaden av ett gemensamt språk och gemensamma seder gör arbetet svårare, men en lyckad integration berikar också livet i byarna på landet. För många byar fungerar invandrarna som en vitamininjektion.

Hallå, är du intresserad av integration? Samfund i likhet med kommuner, föreningar och andelslag kan ansöka om stöd för utvecklingsprojekt ur landsbygdsfonden.

Kontakta NTM-centralen eller den lokala Leadergruppen.