Trans Farm i Riihimäki är världens största kumminproducent

Trans Farm i Riihimäki är världens största kumminproducent

Lyckade investeringar och finansiering har fört företaget framåt.

Landskapet Tavastlands exportpris. Nationellt företagarpris. Med de här meriterna fick Trans Farm Oy i Riihimäki i fjol erkännande för sin verksamhet. Och inte att undra på, eftersom företaget är världens ledande kumminproducent och vidareförädlare med export till fler än 40 länder.

 

─ Det har nog krävt hårt arbete och mod. Vi började med att ta risker, konstaterar Juha Hemminki om hur företaget har blivit framgångsrikt.

 

─ Vi har ändå vågat göra de rätta dragen vid rätt tidpunkt. Det gäller att våga ta tillfället i akt när man har möjlighet, tillägger Jyrki Leppälä.

 

Hemminki och Leppälä grundade Trans Farm år 1990. Allt fick sin början från de båda studiekompisarnas gemensamma idé.

 

─ På vår hemgård odlades kummin och det väckte vårt intresse för kummin och förädling av kummin till råvara för livsmedelsindustrin. I början var kummin en outsider, men numera är odlingen yrkesmässig och också i Finland finns det stora professionella kumminodlingar, berättar Jyrki Leppälä.

 

För närvarande sysselsätter företaget 11 personer i Riihimäki och dess omsättning är cirka 6,5 miljoner euro. Redan från början styrde företaget sina produkter till den internationella marknaden och sökte kunder runt om i världen. De allra första partierna såldes till Tyskland och Europa är också Trans Farms största exportområde. Dessutom exporteras kummin till bland annat USA och Nordafrika. Bara en marginell mängd kummin stannar i Finland.

 

─ Kummin används inom livsmedels-, läkemedels- och kosmetikaindustrin. Våra största kunder arbetar med bröd- och kryddtillverkning. Kummin används också till exempel i parfymer och alkohol, säger Juha Hemminki.

 

Rent sorterade kumminfrön används bland annat som krydda runt om i världen.

 

En nordlig växt

 

Finlands klimat lämpar sig ypperligt för kumminodling och kumminet växer ända upp till Uleåborgstrakten. Odlingen är ändå koncentrerad till södra Finland och i synnerhet Tavastland. Allmänt taget lyckas odlingen bäst i nordliga förhållanden. 

 

─ I Västeuropa odlas nästan ingen kummin alls längre. Den största orsaken till det är säkert vi, eftersom vi har bättre leveranssäkerhet och kvalitet. Konkurrenterna finns i Östeuropa och Kanada, konstaterar Hemminki.

 

För närvarande har Trans Farm cirka tusen kontraktsodlare runt om i Finland. På gårdarna kräver kumminodlingen inga nya investeringar, utan främst behövs det know-how.

 

─ Vi ordnar till exempel kurser och odlingsdagar för våra odlare och idkar också annars intensivt samarbete med dem, berättar Leppälä. 

 

Det första finansieringsbeslutet är viktigast


Under sina verksamma år har Trans Farm sökt och fått finansiering ur landsbygdsfonden hos Tavastlands NTM-central. Sin första finansieringsansökan lämnade företaget in till NMT-centralen år 2005. Då byggdes den första delen av den hall i Riihimäki som rymmer Trans Farms lokaliteter. Hallen på 2.000 kvadratmeter kostade 1,5 miljoner euro och av den summan fick företaget 15 procent i stöd ur landsbygdsfonden. Hallen utvidgades år 2012, också med stöd ur landsbygdsfonden, och är nu 3.200 kvadratmeter stor.

 

Enligt Jyrki Leppälä var den första investeringen absolut nödvändig för företaget.

 

─ Utan det första investeringsstödet hade vi inte kunnat komma igång. Då hade vi ännu ingen fast egendom till säkerheter utan använde finansieringsbeslutet som banksäkerhet. Utan finansiering hade vi behövt ett motsvarande finansieringsbelopp från annat håll och det hade varit ganska omöjligt, funderar Leppälä.

 

Den nya färgsorteraren höjer totalkapaciteten

 

Trans Farm har dessutom gjort stora maskininvesteringar på 2000-talet och också fått finansiering för dem från NTM-centralen. Den senaste investeringen är en ny färgsorterare för vilken företaget fick knappa 190.000 €, dvs. 20 procent av kostnaderna för maskinen, som investeringsstöd ur landsbygdsfonden. Samtidigt eftersträvades en höjning av totalkapaciteten.

 

─ Vår egentliga verksamhet är sortering av kummin, dvs. allt annat än själva kumminet avlägsnas. Färgsorteraren tar bort sådant skräp som mekanisk utrustning inte förmår separera, förklarar Juha Hemminki.

 

När de mekaniska sorterarna hittar ogräsfrön och halmstickor bland kumminet återstår det fortfarande litet skräp av samma storlek som kumminfröna. I färgsorteraren rinner kumminfröna med jämn hastighet ner i trågen. Samtidigt fotograferar maskinens tre kameror fröna från olika håll och identifierar skräp av samma storlek men fel färg. De blåses bort med hjälp av luft.

 

─ Utvecklingen av de här maskinerna går framåt med fart och den nya maskinen är mycket snabbare och effektivare. Hos oss var den gamla färgsorteraren flaskhalsen i hela processen och med den nya maskinen kan vi bättre utnyttja de andra anordningarnas kapacitet och öka snabbheten på linjen, slår Jyrki Leppälä fast.

 

Jyrki Leppälä förevisar hur den nya färgsorteraren fungerar. Varje dag passerar miljontals kumminfrön genom sorteraren.

 

Både Hemminki och Leppälä säger att det varje gång har gått smidigt att ansöka om finansiering hos Tavastlands NTM-central. Bägge betonar också hur viktiga investeringarna och finansieringen är.

 

─ För vår del har finansieringen tidigarelagt investeringsbesluten och vi har kunnat skaffa större och bättre anordningar. Ansökningsprocessen har alltid gått väldigt smärtfritt för oss, sammanfattar Leppälä.