Lastpallar – cirkulär ekonomi i sin renaste form

Lastpallar – cirkulär ekonomi i sin renaste form

En pall är för många ett nödvändigt och vardagligt redskap, men ändå inte kärnan i affärsverksamheten. Men i ett östnyländskt företag är det tvärtom.

Företaget Kuormalavakeskus operativa direktör Dani Ryynänen är redan andra generationen i lastpallbranschen.
– Min far Pekka började med affärsverksamheten i sitt eget garage redan år 1983. Då gjorde han själv ett tjugotal pallar av specialmått i veckan. Tiderna har förändrats sedan dess och nu hanterar vi redan över 1000 pallar om dagen.

Efter den anspråkslösa inledningen byggde föregångaren inom cirkulär ekonomi en hall invid garaget för att få mer plats för sin expanderande business. År 2008 utvidgades hallen med 1500 m2, men det nyaste och mest betydande steget i utvecklingen var flytten till en 6000 m2 stor lokal i fjol. För det här språnget i sin utveckling fick Kuormalavakeskus stöd från landsbygdsfonden.

– De nya lokalerna har gjort det möjligt att utöka volymerna kraftigt. Vi tredubblade vår omsättning i fjol och i år strävar vi efter en fördubbling, beskriver Dani Ryynänen.
Ryynänen säger att affärsidén ändå har förblivit enkel.
– Någonstans samlas det för många pallar och på andra ställen finns det istället för få. Vi hämtar pallarna, sorterar dem i olika kvalitetsklasser, reparerar vid behov och levererar dem på nytt till kunderna. Det här är servicebusiness, slår han fast.

Lastpallar används till exempel av centralaffärer, livsmedelsföretag och maskinverkstäder, men också av flygtrafiken. Själva pallen är av sekundärt värde för kunderna, det värdefulla är det som finns på pallen.
– Ofta märks pallens betydelse först när den är trasig eller saknas helt, summerar Ryynänen.

Cirkulär ekonomi redan innan begreppet fanns

Pappa Ryynänen började samla begagnade pallar redan på 80-talet, eftersom han märkte att det fanns efterfrågan på dem. Det här ledde snabbt till att han inte längre alls tillverkade nya pallar.
– Pappa sysslade med cirkulär ekonomi redan innan termen uppfanns, skrattar Ryynänen.

Fortfarande används pallar som tillverkades på 1980-talet. Pallarna hålls länge i skick när de servas och repareras. Brukstiden för en pall beror på typen av pall och hur den används.
– Bara riktigt trasiga engångspallar och vissa pallar av specialmått går till flis. Däremot är det sällan som vanliga EUR- och FIN-pallar bränns upp. Vanligen går de att reparera och använda om och om igen.
Priset på en ny pall är 20 euro, men en återanvänd kostar bara en tredjedel.
– Företagen satsar numera på återanvändning och följer allt noggrannare med sin konsumtion, berömmer Dani Ryynänen.