Mumsar pandorna snart på inhemsk bambu?

Mumsar pandorna snart på inhemsk bambu?

Tills vidare äter det kinesiska pandaparet i Etseri varje vecka 500 kilogram importerad bambu som fraktas från Holland.

Om pandorna kunde tala skulle de säkert dra en lans för närproducerad mat. Import av bambu från utlandet är ju ungefär som att frakta hit bladsallat – bägge väger litet och är mycket skrymmande.

ProAgria Sydösterbottens expert på växtodling, agrolog Jari Luokkakallio, som bor i Etseri tackar sin livliga fantasi för att bambuprojektet kom till.

– När jag hörde om att pandorna skulle komma började jag genast fundera på om det kunde gå att odla bambu lokalt. Pandorna bor ju i bergen där det är köld och snö på vintern. Och exempelvis i Kajsaniemi botaniska trädgård i Helsingfors och i Mustila arboretum i Elimäki har det redan länge vuxit bambu.

Luokkakallio har alltid varit intresserad av lite annorlunda växter – tidigare skötte han till exempel projekt för utveckling av lin- och hampodling.

Det finns totalt ett tusental olika bambusorter. Inom ramen för Leaderprojektet Bambua pandalle som administreras av ProAgria Sydösterbotten och leds av Luokkakallio odlas cirka tio olika sorter på försök.

Landsbygdslandskapet i Etseri kommer ändå inte att förvandlas till bambuskog.

– De tropiska arterna är höga, men de arter som lämpar sig för oss blir en halv till två meter. Slutresultatet beror förstås också på växtunderlaget. Ett tjälfritt växtunderlag verkar vara det bästa. På en försöksodling har de präktigaste bambuna vuxit i en gammal sandgrop, berättar Jari Luokkakallio.

Bristen på snö i vintras gjorde illa åt bambun.

– Växtperioden gick bra, men hälften av arterna klarade inte av den snöfria vintern. Den här vintern ser bättre ut, eftersom rotsystemet och växtligheten ovanför markytan skyddas av snön. Jag har funderat på om bambun kunde klara sig ännu längre norrut där snöförhållandena är säkrare, säger Luokkakallio.

Ingen risk för att den främmande arten sprids

Det är enkelt att avgränsa bambun till det område där den odlas, eftersom bambu inte sprids med frön i Finland.

Det finns två olika slags bambu vad växtsättet beträffar. De arter som bildar tuvor sprids inte alls. Arterna som skjuter ut jordskott kan sprida sig om förhållandena är goda, men det är lätt att förhindra spridningen.

– Växtplatsen avgränsas med plast i rotzonen, förklarar Luokkakallio.

När förhållandena är de rätta kan bambun bli upp till hundra år gammal. Bambu producerar frö mycket sällan. Efter blomning och fröproduktion dör moderplantan.

bambu

Jari Luokkakallio och bambuplantorna