Partnerskapsjordbruket är en motkraft mot bulkproduktionen

Partnerskapsjordbruket är en motkraft mot bulkproduktionen

Jordbrukets, livsmedelshushållningens och hela livsmedelssystemets framtid utvecklas och förändras kontinuerligt. Partnerskapsjordbruket kan stärka odlarens förhandlingsposition när livsmedelskedjan är så kort som möjligt.

Partnerskapsjordbruk, som också kallas foodhub, är jordbruk där producenten och konsumenten bildar en sammanslutning eller ett matandelslag. Verksamheten kan ledas antingen av jordbrukare eller konsumenter.

– Modellerna för partnerskapsjordbruk är en motreaktion mot bulkproduktionen. Inom partnerskapsjordbruket är konsumenten aktiv och säger till om det som produceras inte uppfyller önskemålen. Framtiden för också med sig olika typer av konsumenter och värdegrunder till matmarknaden och konsumtionen och valen utgår från dem, säger utvecklingschef Susann Rännäri vid ProAgria SLF.

Partnerskapsjordbruket skiljer sig från exempelvis matringar på så sätt att man säljer förhandsbetalda andelar i stället för mat. Gårdens budget bildas av de här andelarna.

– Vanligen säljer jordbrukaren sina producerade livsmedel direkt till konsumenten, men en grupp konsumenter kan också avlöna en jordbrukare att sköta deras egna odlingar

Konsumenten får sin egen del av skörden i utbyte mot den andel han eller hon har köpt. Jordbrukaren drar nytta av modellen, eftersom man delar på den ekonomiska risken. Det blir också enklare att marknadsföra och sälja eftersom det redan finns en färdig kundkrets. Konsumenten kan å sin sida inverka på vad som odlas.

Partnerskapsjordbruket har som målsättning att göra livsmedelskedjan så kort som möjligt så att mellanhänderna faller bort och primärproducentens förhandlingsposition stärks.

Finlands första modell för partnerskapsjordbruk är i bruk inom matandelslaget Helsinkiläisten oma pelto (Helsingforsarnas egen åker) i Hertonäs.

Livsmedelsmarknadens framtid

I framtiden kommer konsumenterna att vara allt mer intresserade av matens ursprung. Tack vare den globala livsmedelsmarknaden finns allt att få hela tiden och konsumenterna tappar greppet till exempel om vad som menas med säsonger. Rännäri betraktar partnerskapsjordbruk, skördekalendrar och andra motsvarande fenomen som ett tecken på att konsumenterna vill veta var maten kommer ifrån och hur den har producerats.

– Även om skillnaderna mellan ytterligheterna ökar i framtiden så finns det alternativ. Också konsumentvanorna håller på att förändras. Vi lever i nuet, det finns ingen planmässighet utan man kan till exempel boka stugsemestern veckan innan. Det gör att också matkonsumtionen blir mer ryckig och skapar utmaningar för primärproduktionen av livsmedel och för livsmedelsindustrin, funderar Rännäri.



Också matens pris har betydelse, för mat måste vi ha oavsett om vi har råd eller inte. Enligt Rännäri går teknologin i spetsen för livsmedelsproduktionen just nu och i framtidsscenarierna nämns till exempel 3D-mat. Med hjälp av digitalisering och automation blir bulkmaten ännu billigare än i dag.

– Jag tror att vi ännu inte ens har sett vad otroligt billig mat kan vara. Livsmedelsskandalerna är en indikator för att ekonomifrågorna är det viktigaste. Så billig mat som möjligt är sällan av bra kvalitet, påminner Rännäri.

Framgång genom varumärken

Enligt Rännäri kan den finländska produktionen i framtiden använda sig av rena livsmedel som konkurrensfördel, men det kräver produktifiering och varumärken.
– Det är dyrt att producera mat här, men med rätta varumärken kan läget utgöra en konkurrensfördel. I Finland används till exempel bara litet växtskyddsmedel i jämförelse med livsmedelsproduktionen i Europa eller Asien, betonar Rännäri.

Rännäri ser centraliseringen inom livsmedelsindustrin som en utmaning – Livsmedelsindustrin och den inre marknaden för livsmedel bedriver så gott som uteslutande handel mellan två parter, både i fråga om kött, mjölk, bröd och dagligvaror. Hos oss har vi satsat på rena och säkra livsmedel, men vi kunde fokusera mera på produktutveckling, uppmuntrar Susann Rännäri.

Partnerskapsjordbruk behandlades i Nyslott på en gemensam träff för projekt som fått finansiering från landsbygdsfonden. Projektet Etelä-Savon ruokaviesti 2015–2017, som för sin del ansvarade för träffen, har som ambition att stärka den regionala matidentiteten och livsmedelssektorns utveckling. Projektet Kilpailukykyä kasviyrityksiin (sv. Konkurrenskraft till växtodlingsföretag) utbildar jordbrukare och förmedlar aktuell information till gårdarna.

19.12.2017