Näringsämnen i sidoströmmar ger större skörd och bättre lönsamhet

Näringsämnen i sidoströmmar ger större skörd och bättre lönsamhet

”Jag vill fortsätta odla effektivt också under de kommande decennierna”, motiverar Tommi Hasu som övergått till att använda återvunna näringsämnen.

 Återvinning av kväve och fosfor är viktigt bland annat för självförsörjningsgraden i fråga om mat och energi. När näringsämnen som ingår i sidoströmmarna tas till vara leder det i bästa fall nya arbetstillfällen och bättre lönsamhet i jordbruket.

Till exempel stallgödsel uppkommer i vilket fall som helst. Det vore bättre att effektivt utnyttja stallgödselns näringsämnen än att som gödsel sprida utvunnen fosfor och kväve producerat med fossila naturresurser.

”Näringshaltiga material som lämpar sig för återvinning innehåller ofta också organiskt material som förbättrar markens kulturtillstånd. Den här egenskapen finns inte i konstgödsel”, berättar forskningsprofessor Eila Turtola vid Naturresursinstitutet (Luke).

sivuvirrat

Återvinningsfosfor och fosfor som använts som konstgödsel

Fosfor som kan återvinnas, sammanlagt 26 000 ton/år

Slam från skogsindustrin 230

Sidoströmmar från livsmedelsindustrin 360

Bioavfall 730

Överskottsvallar 2 540

Avloppsslam från samhällen 2 880

Stallgödsel 19 300

Fosfor är ett grundämne som utvinns från marken och används som gödselmedel för att växterna ska växa bättre

Problemet är att fosforn rinner ut i vattendragen där den orsakar övergödning genom att påskynda algernas tillväxt

År 2015 tillfördes åkrarna 11 000 ton fosfor i form av traditionell konstgödsel

Källa: Luke Marttinen m.fl.: Mot ett genombrott för återvinning av näringsämnen. Nuläge och rekommendationer för att utveckla styrmedel i Finland. Luke 2017

 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Av de näringsrika sidoströmmarna utgörs mer än 80 procent av stallgödsel. Av den går största delen att använda på åkrarna som sådan.

”Bearbetningen av stallgödsel till återvinningsgödselmedel bör ändå utökas. På så sätt blir den enklare att transportera och trycket att hitta spridningsareal för stallgödsel minskar”, förklarar Turtola.

sivuvirrat_porkkanapelto

Utöver stallgödsel bör näringsämnena i exempelvis avloppsslam, bioavfall och industrins sidoströmmar utnyttjas mer effektivt än i dag. (bild: Olga Pihlman)

Med hjälp av produktifiering är det också möjligt att omvandla näringsämnena i olika massor så att de blir mer användbara för växterna.

En färsk utredning som naturresurs- och miljöforskare har gjort visar att vid sidan av stallgödsel borde näringsämnena i till exempel avloppsslam, bioavfall och industrins sidoströmmar utnyttjas mer effektivt än i dagens läge.

Återvinningsgödselns genombrott främjas nu av såväl EU som finska staten. Utredningen visar att det krävs insatser av lagstiftare, forskare, innovatörer och producenter.

”Enbart i husdjursgödsel ingår en mängd fosfor som för närvarande skulle räcka till för hela den inhemska växtproduktionen”, berättar Turtola.

”Däremot har det inte gjorts någon uppskattning av hur långt kvävet i stallgödseln skulle räcka. Av den årliga kvävegödslingen kommer för närvarande bara en tredjedel från stallgödsel eller återvunna näringsämnen.”

Det är inte nödvändigt att gå över till det nya på en gång, för bland återvinningsgödseln finns produkter som innehåller såväl återvunna som oorganiska näringsämnen.

Att använda en återvinningsprodukt kräver ändå experimentlusta, och branschen håller fortfarande på att utvecklas. Förhoppningen är att EU:s gödselmedelslagstiftning som revideras nästa år för med sig fler konkurrenskraftiga produkter som enkelt går att få tag på.

På sina åkrar använder sig ekoodlare Tommi Hasu i Valkeala av jordförbättringsfiber som framställts av sidoströmmar från skogsindustrin. Fastän det har krävts flera experiment för att ta i bruk produkten är erfarenheterna goda.

”I synnerhet på lerhaltiga jordar har skörden förbättrats i samma takt som jordmånen blivit bättre. Det här ger oss bättre avkastning på både kort och lång sikt.

Många jordbrukare är intresserade av saken. Hasu ger rådet att först ta reda på åkerns nuvarande kulturtillstånd och sedan delta i till exempel fältdagar för att snappa upp tips.

”Den som har tänkt fortsätta odla också i framtiden bör enligt mig se återvunna näringsämnen som möjligheter istället för hot.”

 8.1.2018

 

Artikeln har också ingått i Maaseudun Tulevaisuus 30.10.2017

 Text: Anna Toppari, Naturresursinstitutet

 Bilder: Mikko Rahtola (stora bilden), Olga Pihlman (mindre bilden)

Text: Anna Toppari, Naturresursinstitutet
Foto: Mikko Rahtola (stora bilden), Olga Pihlman (mindre bilden)