Kvalitetshavre erbjuder en lösning för att ta till vara bifraktioner från havre

Kvalitetshavre erbjuder en lösning för att ta till vara bifraktioner från havre

Havreboomens segertåg ser inte ut att mattas av i framtiden heller. EIP-projektet Kvalitetshavre som påbörjades 2017 vill ta till vara de bifraktioner som uppkommit i samband med havreproduktion. Efter problemen i begynnelseskedet har det skett viktiga ändringar i projektet som har gett önskade resultat. Det återstår ändå mycket att göra innan projektet är slutfört.

EIP-projektet Kvalitetshavre har som mål att på ett kostnadseffektivt sätt producera högklassig havre och höja bruks- och förädlingsvärdet på de sidoströmmar som uppkommer. I samband med havreproduktion bildas betydande mängder bifraktion och halm som inte har utnyttjats effektivt. Olika slags möjligheter att använda bifraktioner gav alltså impulsen till projektet.

- Idén till projektet föddes när vi funderade på vad man kunde göra med bifraktionerna. Alltid går de ju att bränna, men vi ville att de skulle öka i värde, vilket också skulle gagna jordbrukarna, berättar forskare Veli Hietaniemi vid Naturresursinstitutet som leder projektet.

En utgångspunkt för projektet var också att lyssna till vad kunden vill ha. Kunderna vill använda mer havre med hög halt av betaglukan, eftersom den här vattenlösliga kostfibern har konstaterats ha en mängd positiva hälsoeffekter. Hos vissa havresorter är betaglukanhalten högre och därför är det viktigt att välja rätt sort när man producerar kvalitetshavre.

Byte till bättre teknik

År 2017 började man med hjälp av en termomekanisk process behandla de bifraktioner som uppstår vid torkning av havrehalm och havre samt vid sortering. Året gav dock inte önskade resultat, då växtmassorna behandlades med autohydrolys där halm och bifraktioner bearbetas i hög temperatur och under högt tryck.

- Den här tekniken producerade tyvärr inte tillräckliga mängder material tillräckligt snabbt, så år 2018 ändrade vi riktning och tog i bruk en teknik vid namn extrudering där bifraktionerna från havre behandlas med Planetary Roller Extruder. Med dess hjälp kunde större mängder material behandlas som en kontinuerlig process, vilket var betydelsefullt för projektet, förklarar Hietaniemi.

Extruderingsförsök utfördes så långt borta som i Tyskland där bifraktionerna processerades. Allt som allt har det blivit fyra resor till Tyskland och tre av dem gav inte önskat resultat, utan processen gick knaggligt.

Mald havrehalm.

- Halmproverna var ett krångligt material och extrudern stockade sig hela tiden. I fjol och i början av detta år var vi nog tvungna att göra hemläxor riktigt flitigt för att få allt att börja löpa. Hemläxorna gav också utdelning då vi kunde göra en teknologisk förbättring genom att lägga till kalkvatten i massan. I och med detta tog processen en helt ny vändning och försöken som gjordes för några veckor sedan resulterade i ypperligt humusmaterial.

- Humusen är av jämn kvalitet vilket var vårt mål. Den kan återföras till åkern för att förbättra åkerns struktur, binda näringsämnen och bidra till att binda kol, det vill säga slutresultatet är ett utmärkt material att sprida på åkern, gläder sig Hietaniemi.

Humus som framställts av extruderad halm.

I det tidigare materialet var pH-värdet för lågt, vilket ledde till att materialet inte stod sig utan började mögla. Efter en tillsats av kalk lyckades man höja pH tillräckligt högt så att materialet inte möglar. Hietaniemi påpekar att det enbart är positivt att tillsätta material med högt pH i åker, eftersom åkermark också annars kalkas.

Stora mål utlovas till hösten

Man fortsätter undersöka materialet på kemisk väg, liksom också den tekniska kontrollen och övervakningen av säkerhetskvaliteten. För tillfället pågår ett fältförsök i Sastamala där det har spridits tidigare producerat humusmaterial som hade kommit åt att mögla. Några skadliga mögelsvampar växte ändå inte i materialet. Avsikten var att följa med om humus har någon inverkan på havren som växer på åkermarken och hurdana dessa verkningar i så fall är.

I augusti påbörjas kärlförsök med fokus på nytt och eftersträvat material. I försöken simuleras åkerförhållanden i växthus. Försök utförs med ren humusfraktion liksom också med fraktion i vilken man har blandat in näringsämnen, såsom till exempel aska som produkt från cirkulär ekonomi.

Ett av projektets viktiga mål är att undvika mögeltoxiner i materialet. Mögeltoxiner påträffas i stora mängder i bifraktioner som uppkommer vid torkning och sortering. Man vill inte återföra material med höga halter mögeltoxiner till åkermarken och avsikten är att med nya teknologiska lösningar minska och eliminera skadliga toxinhalter. Ambitionen är också att hitta svar på frågan hur mögeltoxinerna påverkar användningen av materialet och dess användningsobjekt.

Humusmaterial som framställts av sorteringsfraktion.

Ett pragmatiskt tillvägagångssätt har fungerat som rättesnöre under projektets gång och i höst utreds hur det kunde gå att producera hållbar humus av jämn kvalitet på gårdsnivå. Hurdana kostnader och ekonomiska följder skulle ibruktagandet av ny teknologi föra med sig, går den att genomföra och på vilket sätt omsätta i praktiken. Dessa är några av de frågor som utredningsarbetet kommer att ta fasta på.

- Det utlovas alltså stora mål till hösten om vi inte får ett halvt års tilläggstid för projektet. Vi anser att det är skäl att ansöka om förlängning, eftersom vi nu förfogar över rätt slags material som bör klargöra många olika saker, funderar Hietaniemi.

Problemen avklarade och resultaten tillfredsställande

- Målet var att snabbt få grepp om projektet, men en sådan här typ av utvecklingsprojekt kräver flera olika vägar för att lyckas, medger Hietaniemi.

En ny innovativ idé blev just det att man istället för enbart vatten blandade in kalk i form av såväl lösning som torrt pulver i halmen, vilket var ett avgörande steg för projektet. Också extruderingsteknologin (Planetary Roller Extruder gav en ny infallsvinkel och utgångspunkt för projektet, eftersom denna teknologi har använts mycket inom plastindustrin och så småningom hittat vägen till livsmedelssektorn. Teknologin lämpar sig utmärkt också för den cirkulära ekonomins tillämpningar. Projektets tekniska problem löstes genom byte av processor vilket har gett bra resultat.

- Efter försöken i juni är vi mycket nöjda med resultaten, säger Hietaniemi med ett leende. 

Sorteringsfraktion till extrudering.

- Det har funnits svåra stunder, och vi har varit förargade över tidigare misslyckanden med att producera humus. Men ännu återstår det nog stora utmaningar.

Nyttan med projektet har redan framkommit, eftersom åkerjorden på många sätt drar nytta av ett tillskott av processerad halm och bifraktioner. Mängden organiskt material i åkermarken har hela tiden minskat, så den här humusen behövs för att förbättra markstrukturen. Det här garanterar större skördar eftersom grödan mår bra och åkerns innehåll av näringsämnen och markens förmåga att binda vatten förbättras. Åkrarna binder också kol i jorden och den här kolbindningen gynnar en hållbar utveckling samtidigt som klimatförändringen motarbetas. Till råga på allt höjs också värdet på havrens bifraktioner, vilket innebär fler euro till jordbrukaren.

- Även om det inte genast går att mäta projektresultaten så deltar vi med besked i klimattalkot med det här projektet. Kolbindningen i åkermarken och klimatfrågorna har varit ett stort plus i samband med projektet, nämner Hietaniemi.

Innovationsfinansiering för landsbygden som stöd för projektet

Den innovationsfinansiering för landsbygden som projektet fick var synnerligen avgörande. Den garanterade att man kunde använda utvecklade teknologiska anordningar inom projektet samt anlita företagens högklassiga sakkunniga som var mycket engagerade i projektet.

- Pengarna blir lätt en ytterst begränsande faktor när man prövar nya områden, och självklart kostar det att testa nya former av teknologi som inte finns i vår försökshall, funderar Hietaniemi.

Hietaniemi värdesätter också att EIP-projektet utgår från primärproduktionen och strävar efter att hitta lösningar på problemen på gårdsnivå. Internationell nätverksbildning och de länkar till europeiska projekt som därmed uppstått har fört med sig ny information och nya samarbetsmöjligheter.

Hietaniemi medger att det var en arbetsam process att utforma projektet och inte alltför enkelt att bygga upp ett nätverk av sakkunniga för projektet.

- Vi var tvungna att fundera på att leta fram samarbetsparter, hitta en röd tråd för projektet, hur vi skulle lösa det här problemet med bifraktioner på gårdsnivå och hitta en teknologisk lösning som är innovativ och ny. Hurdan ekonomisk nytta skulle det bli och så måste vi fundera på den allmänna kostnadseffektiviteten liksom på de praktiska försöken. Det var också viktigt att ta in mögeltoxinerna i projektet och få fram ny information om dem som gagnar jordbrukarna.

När vi får nya resultat informerar vi om dem. För närvarande hittar man i Facebookgruppen Sastavilja information om allt nytt som händer på havrefronten och på projektets egna webbsidor finns det mer uppgifter om projektet.

 

Text: Ella-Mari Moisio / Landsbygdsnätverkstjänster