Korna på Mustaniemi mår bättre i lösdriftsladugård

Korna på Mustaniemi mår bättre i lösdriftsladugård

NTM-centralen beviljade investeringsbidrag för 35 % av ombyggnadskostnaderna.

Mjölkproducenterna Markku Pippuri och Kati Montonen investerade i djurens välbefinnande och en bättre arbetsmiljö när de byggde om sin ladugård. På Mustaniemen tila i Pertunmaa ändrades båsladugården till en lösdriftsladugård med liggbås i tre rader, utan att några väggar flyttades.

– Att renovera ladugården kom att kosta kanske ungefär en tiondedel av priset för att bygga en helt ny ladugård, säger Markku Pippuri.

Inga nya konstruktionsritningar behövdes eftersom inga väggar flyttades och de bärande konstruktionerna förblev som de var. Ändringarna gjordes på de befintliga betonggolven. Att det här lyckades berodde på att man i den ursprungliga byggnaden hade beaktat eventuella framtida ändringsarbeten så att byggnadens bredd och höjd räckte till. Om ladugården i framtiden utvidgas och förses med mjölkningsrobot kan den nu renoverade ladugården användas till exempel för kor som nyss kalvat samt för kvigor och sinkor. Utrymme för kalvar finns det gott om, sådant behöver man inte mer av vid en utbyggnad.

Djurens välbefinnande

Kati Montonen svarar för den dagliga djurskötseln och mjölkningen. Djurens välbefinnande är viktigt för Kati, så korna fick ofta gå ute redan på den tiden då gården hade en båsladugård. Före investeringen rastades korna ute varannan dag under vinterperioden. I praktiken betydde det att Kati kopplade loss alla kor för att de skulle få gå ut, och på eftermiddagen band hon i stället upp dem. I en 30 kors besättning betydde det här många dagliga framåt- och knäböjningar.

– Det började ta på krafterna att hela tiden binda upp djuren, hålla på med gödselskrapan och rykta korna. Att varje gång koppla loss korna var tidsödande. Nu räcker det att öppna dörrarna så tar sig korna ut när de själva vill, konstaterar Kati glatt.

Arbetsmängden i båsladugården ökades inte bara av rastningen utan också av att båsen behövde skrapas fria från spillning och ströas, något som gjordes flera gånger om dagen. – När kraftfodervagnen började på sin runda var det alltid nödvändigt att vara i ladugården för att korna inte skulle komma åt att smutsa ner sig, minns Kati. Det gällde också att borsta gödselgallren rena många gånger om dagen, och kornas vattenkoppar rengjordes dagligen. Kati såg dessutom till att rykta djuren flitigt för att de skulle vara rena och må bra.

Mjölkledningarna i båsladugården revs till en del, men sju båsplatser lämnades kvar för mjölkningen.

– Nå det här är litet som en station. Mjölkningen underlättas av att mjölkningsorganen hålls på plats och korna förflyttar sig till och från mjölkningsplatsen. Det räcker att mjölkningsorganet sätts på när mjölkningen börjar och sedan tas av och diskas efter mjölkningen. Medan mjölkningen pågår används den ena av ladugårdsgångarna som samlingsfålla, och de mjölkade korna släpps ut på den andra sidan. Korna mjölkas i 4–5 grupper med sju kor i varje.

Ryktningen sköts av en eldriven boskapsborste som satts upp i lösdriftsladugården och som korna gärna rör sig under. Till kalvar och kvigor används mekaniska borstar.

Kornas komfort tänkte man på också när båsen mitt emot varandra i ladugårdens mittdel försågs med djupströbädd. Tidigare läkte de skav som hade uppkommit under vintern när djuren fick komma på bete, nu har nya skav inte uppstått och på många kor som haft skav har hårremmen växt ut igen under vintern! Korna har också annars varit friska, och stämningen i ladugården är vilsam och rofylld.

Gödselgångarna hålls rena av en självgående utgödslingsrobot som gör en runda i lösdriftsladugården varje timme. Den skaffades redan tidigare.

Bättre livskvalitet

Förändringarna har fört med sig frihet och underlättat arbetet. – Investeringen har gjort mitt arbete mycket lättare. Nu går det inte tid till att rykta, putsa vattenkoppar, hela tiden använda gödselskrapan och ströa, i stället kan jag göra sådant som är viktigare för produktionen. Jag hinner och orkar bättre ge akt på djuren och hur de mår, berättar Kati. Investeringen har förbättrat inte bara djurens välbefinnande utan också husbondeparets livskvalitet och ork. På båsladugårdens tid var Kati och dottern tvungna att gå hem i förtid från familjeklubben i kyrkbyn.

– Det är inte längre bråttom till ladugården för att använda gödselskrapan. Jag orkar mycket bättre, säger Kati med ett leende.

Markkus arbetsbörda underlättades av de maskinella gödselskrapor som installerades i gödselrännorna under spaltgolven vid ombyggnaden. Förut måste flytgödseln röras om och blandas i de djupa gödselkanalerna inför varje tömning, som skulle göras minst en gång i månaden. Nu går spillningen maskinellt ända till slutkanalen vid flytgödselbehållaren, och man behöver inte längre lägga arbete på att regelbundet blanda flytgödseln. Att förhållandena är goda märks också på gårdens nyckeltal och kornas hållbarhet. Nu kalvar korna på gården i genomsnitt litet över fyra gånger.

Finansiering för investeringar och verksamhetsutveckling

Investeringsstöden används till att utveckla och stödja gårdsstrukturen och gårdarnas konkurrenskraft. Startstödet till unga jordbrukare finansierar gårdar vid generationsväxlingar och ägarbyten.

Åren 2015–2016 företog gårdarna i Södra Savolax sammanlagt 73 investeringar i byggnader eller anordningar med stöd från landsbygdsfonden EJFLU. År 2015 beviljades 21 gårdar totalt 1,01 miljoner euro i understöd, och räntestödslånen uppgick till 550 000 euro. År 2016 beviljades 55 gårdar 2,15 miljoner euro i understöd, och räntestödslånen uppgick till 2,6 miljoner euro. De godkända totala kostnaderna för projekten var 2,7 miljoner euro år 2015 och 6,4 miljoner euro år 2016.

En del av investeringarna handlar om nybyggen, men stöd kan beviljas också för totalrenovering av gamla byggnader och ha syftet att förbättra produktionshygienen och djurens välbefinnande eller arbetsförhållandena och miljöns tillstånd. Investeringar av alla storlekar har fått stöd. Också en liten investering kan ge en nytta som är avsevärd från produktionssynpunkt. Investeringarna kan underlätta arbetet och öka dess produktivitet.

Text: Anu Raatikainen
Foto: Vesa Väisänen