Hur ta till vara fjäderfägödsel?

Hur ta till vara fjäderfägödsel?

Intresse för effektiv behandling av stallgödsel finns – producenterna önskar att stallgödseln skulle uppskattas mer.

Projektet TEHOLANTA skapades på initiativ av producenterna. Det utvecklar nya lösningar för att behandla fjäderfägödsel på sätt som är skonsamma för sjöar och vattendrag och effektiviserar utnyttjandet av gödseln. Målet är att hela jordbruksnäringen och intressentgrupperna ska nå samsyn om hållbara produktionsmetoder. Arbetseffektivitetsföreningen, Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral och Fjäderfäförbundet har jobbat med projektet sedan början av 2016.

Fjäderfäproduktionen är starkt koncentrerad till Egentliga Finland, Satakunta och de södra delarna av Österbotten. I de här områdena är fosfortalet i åkermarken redan högt, liksom risken för att sjöar och vattendrag belastas. Ett annat problem som hör ihop med utnyttjandet av fjäderfägödsel är att förhållandet mellan lösligt kväve och fosfor är ogynnsamt för växterna. Fosforhalten är betydligt högre än halten av lösligt kväve.

”Enligt vattenförvaltningsplanen är systemet med miljöersättning till jordbruket centralt när det gäller att minska vattendragsbelastningen. Nu har många fjäderfägårdar valt att inte vara med i systemet för att de upplever det som alltför betungande. Vårt projekt har som mål både att effektivisera utnyttjandet av stallgödsel och att förbättra producenternas möjligheter att gå med i systemet”, påpekar projektchefen Reetta Palva vid Arbetseffektivitetsföreningen.

Både ekologisk och ekonomisk hållbarhet

Projektet TEHOLANTA undersökermöjligheterna att utnyttja stallgödselsom energi, hur näringsämnena ska fås att matcha varandra, användningen av bästa tillgängliga teknik (BAT), den ekonomiska lönsamheten, miljökonsekvenserna under hela livscykeln och den totala hållbarheten. Bland annat testas termisk behandling och bioförgasning samt utnyttjande av processernas slutprodukter som gödselmedel.

Olika lösningar testas med hjälp av gårdsdemonstrationer. ”Hittills har vi märkt till exempel att gödsel från värphönor skapar mer biogas per färskvikt än någon annan typ av fjäderfägödsel”, berättar specialforskaren Sari Luostarinen vid Naturresursinstitutet.

Lösningar i samarbete med hela jordbruksnäringen och intressentgrupper

Aktörerna får stöd för sitt arbete från landsbygdsprogrammets särskilda finansiering för vattenskydd och näringsåtervinning. Också Atria Finland, HKScan, MTK, Maa- ja vesitekniikan tuki ry och Siipikarjasäätiö medverkar. Lösningarna tas fram i nära samarbete med hela jordbruksnäringen och andra intressentgrupper.

”Vi ordnar verkstäder tillsammans med både producenter och myndigheter för att informationen ska löpa och för att synliggöra de administrativa flaskhalsarna”, berättar Reetta Palva.

Målet är att skapa exempellösningar för återvinning av värdefulla näringsämnen, lösningar som kan kopieras och tas i bruk direkt på gårdarna. ”I slutet av 2018 har vi åstadkommit en handbok för hur stallgödsel kan utnyttjas effektivt på olika fjäderfägårdar”, lovar Palva.

Mer information

Forskare Reetta Palva, Arbetseffektivitetsföreningen, fornamn.efternamn@tts.fi, tfn 044 7143 692

Specialforskare Sari Luostarinen, Naturresursinstitutet, fornamn.efternamn@luke.fi, tfn 029 532 6346