Drönare ökar lönsamheten

Drönare ökar lönsamheten

Med en drönare kan jordbrukarna få också annat än fina fotografier av sina ägor– nämligen heltäckande information om åkrarnas tillstånd. Ett drönarfoto är till hjälp vid precisionsodling, dvs. gödsling eller bekämpningsmedel går att styra bara dit det behövs.

Forskning i automatisk identifiering av växter har utförts vid Åbo universitet sedan 1990-talet. Forskningen har ändå för det mesta ägt rum i ett laboratorium. Esa Tyystjärvi vid Åbo universitet berättar att julens leksakskatalog gav honom idén att flytta över forskningen till åkern. Växtforskningsgruppen förenade sina kunskaper med datavetenskapen samt ett företag som gör drönarflygningar. De första flygningarna med drönare gjordes åren 2014 och 2015 och utifrån dem kunde man konstatera att det faktiskt går att identifiera växtarter på basis av fotona.

Flyghavre framför allt

Flyghavren är växtodlingsgårdarnas plågoris, ett synnerligen livskraftigt ogräs. Den förekommer på cirka 350 000 hektar av Finlands åkrar och sprider sig hela tiden. Flyghavren orsakar ekonomiska förluster för jordbrukarna. Spannmål som är smittad med flyghavre duger inte som utsäde och har ett lägre marknadsvärde. Jordbrukarna lägger ner en massa tid på att leta flyghavre på åkrarna, och till råga på allt under den mest brådskande säsongen i juli-augusti. Med hjälp av drönarbilder kan man lokalisera flyghavreförekomsterna och behöver inte gå kors och tvärs på åkrarna och leta.

På basis av flyghavreregistret hittades objekt som lämpade sig för forskningen. Jordbrukarna kom mer än gärna med och samtidigt uppfylldes villkoren för att få innovationsfinansiering ur landsbygdsfonden. Drönarfotograferingarna blev en av landsbygdens innovationsgrupper som samlar experter från olika branscher kring ett gemensamt problem.

 pelto dronella kuvattuna


Plockning av flyghavre tar mycket tid i anspråk mitt under den jäktiga tröskningssäsongen. Flyghavre i en havreåker är som att leta efter en nål i en höstack, men innovationsgruppen tror att den lyckas lokalisera ogräsen med hjälp av moderna metoder för mönsterigenkänning. Med drönarfotot kan man ringa in förekomsterna och vandringarna kors och tvärs i fälten minskar.

Automatisk identifiering hjälper jordbrukaren

Fotona ger en mängd viktig information om åkerns skick, vilket är till hjälp vid planeringen av gödsling, bevattning eller dikning samt användning av bekämpningsmedel. Drönarfotot ger exaktare information till exempel om mängden ogräs, och besprutningarna kan riktas exakt dit behovet finns. På så sätt minskar användningen av växtskyddsmedel. Gruppen testar om ogräset går att identifiera redan när växten är i broddstadiet.

– Flyghavren växer vanligen i grupper så automatisk identifiering av ett enda exemplar hjälper jordbrukaren att hitta växtplatsen också på en stor åker, förklarar Tyystjärvi.

Tyystjärvi berättar att de automatiska mobila åkeranordningarna för identifiering och oskadliggörande av ogräs först är på utvecklingsstadiet. – Fördelen med drönare är att de är snabba och att man inte behöver lämna spår på åkern. Rotorn på en obemannad drönare är cirka en meter i diameter. Innovationsgruppens arbete ger drönarföretagarna nya businessmöjligheter. Om man frågar innovationsgruppen så kommer vi under de närmaste åren att se allt fler av dessa flygande informationssamlare.

Ytterligare information: Esa Tyystjärvi, fornamn.efternamn@utu.fi
Landsbygd.fi: Landsbygdens innovationsgrupper (EIP)