Data erbjuder en metod att hantera den helhet som åkrarna bildar

Data erbjuder en metod att hantera den helhet som åkrarna bildar

Projektet Mikä data vill kombinera utspridda åkerdata till ett enda paket och på sätt förbättra odlingen av åkrarna. Det treåriga EIP-projektet avslutas i höst och resultaten från de senaste åren har varit positiva. Framtiden för dataorienterad jordbruksverksamhet ser ljus ut.

Mikä data -projektets första år 2017 gick i övningens tecken. Aktörerna lärde sig vilka data som skulle samlas in för projektet och på vilket sätt. De planerade skiftena byttes ut under processens gång och under de två senaste åren har projektet undersökt 10 skiften. Projektledare Petri Linna vid Tammerfors tekniska universitet slår fast att det genast från början var viktigt att kunna utföra drönarflygningar och andra tester på de åkrar från vilka man samlade in data varje vecka. De här testerna stödde det faktum att man använder rätt insamlingsmetod för projektet.

- Hos oss gör en sommarpraktikant drönarflygningar på nytt varje vecka och data från dem används för att bygga upp neurala nätverk för artificiell intelligens. Det kräver mycket data som vi också har samlat in flitigt, berättar Linna. Utöver drönarflygningar samlar vi in data till exempel från väderinformation. Alla åkrar är indelade i två olika pilotområden med egna exakta väderstationer. Från dem samlar vi in exakt information om bland annat värmesumman från åkern som fungerar som avgörande faktor för olika odlingssorter.

- Dessutom får vi data från skördemätningssystemen i jordbrukarnas skördetröskor. De ger exakt information om slutresultatet med tanke på utarbetandet av prognosmodeller, säger Linna.

Täckdikningskartorna ger för sin del exakt information om täckdikenas placering på åkern och den informationen kan jordbrukaren enkelt kontrollera på kartan i fråga.

Satellitdata har däremot varit svårt att få fram och man har inte fokuserat på den informationen lika mycket som på annan data. Att bo i Finland innebär en särskild utmaning för satellitbildernas del, eftersom mulet väder gör det omöjligt att få en tidsserie av satellitbilderna.

- Från 2017 fick vi bara ett fåtal användbara satellitbilder och det var ett katastrofalt år med tanke på dessa data. De två senaste åren har varit betydligt bättre, nämner Linna.

Vart går alla insamlade data?

För att dessa data som samlats in från jordbrukarens åkrar ska komma till nytta flyttas de data som gäller jordbrukarna över till tjänsten Åkerdata. Med sina egna koder kan jordbrukarna där titta på sina gårdsspecifika uppgifter och se allt vad som händer på åkern. Tjänsten Åkerdata bygger på plattformen Oskari som till exempel många kommuner och stater använder.

- Vi har för avsikt att ytterligare utveckla den här tjänsten och har skickat anbudsbegäran vidare. Meningen är att få till stånd en laddningstjänst för drönardata, det vill säga att vem som helst kan ladda dit drönardata som våra algoritmer sedan använder för att göra upp en prognos för åkern. Vi ska alltså kunna göra upp en prognoskarta av en sammanhängande bild som utformats av det åkermaterial som jordbrukaren fotograferat. Målet är dessutom att kunna ladda skördekartans data i tjänsten så att de också syns där, förklarar Linna.

Utvecklandet av tjänsten Åkerdata är på tapeten inkommande höst och avsikten är att få tjänsten att fungera så bra som möjligt. I höst analyseras mer data och mycket tankearbete läggs ner på näringsämnesvariationer och hur man skulle kunna hitta en bra korrelation mellan olika data. Markprover har gett information om näringsämnesvariationerna, men avsikten är att få informationen med hjälp av annat slags data så att det inte behöver tas så många markprover som under det här projektets gång.

En lösning på problemet kunde vara en annorlunda metod som i våras användes för att samla in data. Det franska företaget Geokartta och Jussi Naappi med Veristechs utrustning skannade samma 100 hektar stora åkerområde. Med sin apparatur nådde Geokartta till två meters djup och fick exakta kartor över jordarternas variation. Med Veristechs utrustning kom man inte lika djupt ner, men istället fick man utöver variationen mellan jordarter också pH-kartor och information om mullhalten.

- I höst börjar vi undersöka dem och se hur de korrelerar med andra data. På samma gång blir det klart om dessa data ger en lösning på näringsämnesvariationerna. Det blir alltså bråda tider i höst, men lyckligtvis får vi extra hjälp så vi klarar biffen, säger Linna med ett leende.

Resultaten tillfredsställer, men inte data från skördemätningssystemen

Den största enskilda utmaningen inom projektet utgörs av den dåliga kvaliteten på data från skördemätningssystemen.

- Det var en total överraskning för oss att det var så dåligt ställt med den saken. För att få fason på data från skördemätningssystemen behövs de facto ett separat projekt, för de data som vi nu kan få är ännu inte bra och ändå har vi redan satt ner otroligt mycket arbete på saken, grämer sig Linna.

Åkerdata -tjänstens plattform Oskari var inte bekant sedan tidigare, vilket har medfört en massa arbete. Med tanke på fortsättningen anses plattformen ändå vara en bra sak, eftersom projektaktörerna inte själva behövde börja ta fram en tjänsteplattform utan vem som helst enkelt kan lägga till sina egna byggklossar i den färdiga plattformen.

Trots den arbetsfyllda hösten och smärre motgångar är alla nöjda med projektresultaten och i framtiden hägrar preliminärt redan ett annat projekt som skulle använda samma plattform.

- Det nya projektet är ännu inte helt spikat, men det ser lovande ut. Det är också ett bra bevis på att även finansiären har sett att det lönar sig att fortsätta med jobbet. På samma gång skulle det vara en bra fortsättning på det här projektet, funderar Linna.

De framtida fördelarna med datatjänster

Jordbrukarna har tidigare använt sig av olika datatjänster, men de har inte innehållit gårdsspecifika uppgifter eller egna kartor som projektet Mikä data erbjuder jordbrukarna på sin server. Data placeras i lager i servern och den information som behövs för att hitta åkerns problempunkter ges, men jordbrukaren har själv ansvaret för att studera kartorna och undersöka vad problemet beror på.

Jordbrukarna var särskilt nöjda med de skanningar som gjordes av Geokarta och Veristech i våras, eftersom de direkt visade variationerna i jordart. Linna berättar att en jordbrukare odlar morot som är särskilt känslig för jordartsvariationer. De identifieringar av jordartsvariationer som tidigare gjorts via praktiska erfarenheter kunde gå att ersätta med kartor där jordbrukarna direkt ser gränserna för olika jordarter. Jordbrukarna har ett tydligt behov av detta.

- Nog är det ju bra att i förväg och inte via försök och misstag få reda på var det lönar sig att odla morot, annars kan det i många fall kan leda till ekonomiska förluster, funderar Linna.

För att underlätta jordbrukarens vardag vore det också viktigt att enkelt och problemfritt kunna överföra data mellan olika tjänster. Referensramen ADAPT är en bra inriktning som de stora internationella aktörerna har åtagit sig att följa. Förhoppningsvis konkretiseras den under de närmaste åren. Å andra sidan kunde man tänka sig att överföringen av data i Finland kunde ske också med hjälp av informationsled eller Cinia valuenet.

I framtiden ökar gårdarna i storlek och jordbrukaren utför i allt mindre utsträckning själv allt arbete på åkern. Det här innebär att jordbrukarens kännedom om åkern minskar. Data erbjuder ett sätt att hantera den helhet som åkern utgör, eftersom data hela tiden utvecklas i en mer preciserad riktning och kan ge den exakta information som behövs, till exempel om vilket ställe av en åker det lönar sig att konstgödsla i stället för hela åkerarealen.

Det kommer hela tiden mer data och därför borde datatjänsten kunna erbjuda jordbrukaren färdigt bearbetade uppgifter. Många jordbrukare vill helst inte hålla på med olika data, utan färdiga skördekartor, näringskartor och prognosmallar kunde ge informationen direkt till jordbrukaren utan en massa knapptryckningar.

När åkerdata blir mer exakta kan jordbrukaren få information om till exempel mätning av mängden kol och hur bindningen av kol i marken kunde förbättra åkerns beskaffenhet. Också information om andra näringsämnen och övergång till cirkulär ekonomi kan utgöra nya former av kvalitetskriterier som kan komma till synes till exempel vid arrendering av åker.

- För närvarande grundar sig arrenderingen av åker inte egentligen på några verkliga fakta utom möjligen åkrarnas historia. Med andra ord har den som arrenderar åkrarna inte någon exakt information om i vilket skick åkern egentligen är, funderar Linna.

Innovationsfinansiering lämpade sig utmärkt för att planera projektet

EIP-projektet lämpade sig verkligt bra för projektplanerna som nog inte skulle ha realiserats utan den innovationsfinansiering som EIP-projektet förde med sig.

- Ursprungligen försökte vi få igenom projektet lokalt med en annan infallsvinkel, men det lyckades inte. Därifrån blev vi rekommenderade att ansöka om ett EIP-projekt och det lämpade sig verkligen bra för våra planer, säger Linna med ett leende.

En överraskning i samband med projektprocessen var den stora mängden papper att fylla i, vilket inte i samma utsträckning behövdes för andra projekt. Det begärdes till exempel sådana dokument som inte fanns i Tammerfors universitets system.

- Universitetets ekonomiavdelning kommenterade att sådana här dokument kommer ni aldrig att få, skrattar Linna.  – Nog ställde den dubbla dokumenteringen till med besvär, men ganska säkert placerade sig pappersmängden i mellanskiktet när det gäller ett sådant här EU-projekt. Och vi fick allting gjort och dokumenten är klara.

I samband med projektet har aktörerna besökt EIP-möten utomlands, och på lantbruksmässan Okra var projektet också på tapeten i juli. Avsikten är att ge ytterligare information om projektresultaten längre fram i höst och just för detta har man därför sparat på krutet för marknadsföringen. Med en så omfattande marknadsföring som möjligt vill projektaktörerna göra reklam för dataorienterad verksamhet inom jordbruket, eftersom data är en mycket viktig faktor när det gäller att sköta alla ärenden i framtiden.