Återvinningsgödsel ger god skörd

Återvinningsgödsel ger god skörd

Projektet HYKERRYS utvecklar och testar olika möjligheter till gödsling med återvinningsgödsel. Projektet ska öka matproduktionens och -konsumtionens hållbarhet genom att bidra till återvinning av näringsämnen.

- Återvinning av näringsämnen ligger i startgroparna när vi tänker på produktion och konsumtion av mat. Därför ville vi börja undersöka och utveckla olika koncept och produkter för gödsling med återvinningsgödsel, säger Mari Unnbom, projektkoordinator för projektet HYKERRYS vid Helsingfors universitet.
- Vi samarbetar med branschaktörer, tar fram information om hur gödsling med återvinningsgödsel fungerar, hur den ska planeras och vilka rutiner det finns.

Det finns olika alternativ och genomförandesätt

Projektets mål är att demonstrera vilka alternativ det finns när det gäller gödsling med återvinningsgödsel, hur gödslingen kan genomföras och hur den fungerar hos olika grödor. De alternativa gödningsmedlen som testas är baserade på avloppsvattenslam, rötrester, kompost och djurgödsel.
- Vi tänker också jämföra mark-, skörd-, närings- och miljöeffektivitet samt olika koncept för gödsling med återvinningsgödsel med hjälp av gårdsbruksekonomiska mätare. Vi ska också vidareutveckla återvunna gödselmedel och gödsling av åkrar med dessa. - Vi vill visa vilka alternativ det finns för gödsling med återvinningsgödsel, hur man utför gödslingen och hur den fungerar hos olika grödor, särskilt i de delar av landet där odlingar är vanliga.

Samarbetsföretag har egna koncept för återvinning av näringsämnen

I samarbetsprojektet deltar Ecolan Oy, Soilfood Oy, Tuhala Bio Oü och HSY som alla kommer med egna lösningar för återvinningsgödsel. Gödselmedlen testas på tre gårdar i Södra Finland. Projektet koordineras av Helsingfors universitet. Experter inom olika områden deltar i projektet via universitetet.
- Det är möjligt att använda såväl oorganisk som organisk återvinningsgödsel. Organiska gödselmedel har den fördelen att de tillför marken kol och förbättrar markens struktur och biologi, berättar Unnbom.

Återvinning nödvändig för att näringsämnen ska kunna användas hållbart

- På lång sikt ska projektet öka användningen av återvunna näringsämnen i jordbruket genom att förbättra jordbrukarnas färdigheter och kunskaper, säger Unnbom.
- Vi vill skingra fördomar kring återvinningsgödsel samt förbättra kvaliteten och användbarheten hos återvinningsgödsel som jordbrukare använder. Detta är viktigt eftersom det enkelriktade näringsflödet som börjar från jordbrukets konstgödsel belastar vattendrag, hamnar i atmosfären i form av utsläpp eller används i form av reningsverkmassor till exempel för att anlägga grönområden.

Att utveckla återvinning är av särskild vikt i avrinningsområdena vid Finska viken och Skärgårdshavet: där finns särskilt många åkerodlingar, och möjligheterna att använda stallgödsel som återvinningsgödsel är små. Området är befolkningstätast och därför finns där mest näringsämnen som hamnar bland kommunalt avfall. Områdets näringsbelastning på kustvattnen är stor och ett problem som getts prioritet inom vattenskyddet.
- Därför behöver vi verkligen forskningsdata om de olika återvinningsgödselprodukternas effekter på gödsling, jordmån och miljö samt om återvinningsgödselns kostnader och användbarhet i åkerodling, säger Unnbom.

Mer information:

Mari Unnbom, mari.unnbom(a)helsinki.fi

Webbsidor: https://blogs.helsinki.fi/hykerrys-hanke/2017/08/04/hanke/