Återvinning av stallgödsel

Återvinning av stallgödsel

LAURA-projektet ska bilda samarbetsnätverk som hjälper att återvinna näringsämnen i stallgödsel. En effektiv återvinning minskar avrinning till vattendrag och förbättrar också lönsamheten.

Vad göra om näringsämnen som finns i gödseln inte går att använda effektivt?

Projektet Gödselentreprenörer som återvinnare av näringsämnen (LAURA) har målet att effektivisera återvinning av stallgödsel genom att utveckla logistik och bilda samarbetsnätverk.
- Användningen av näringsämnen i stallgödsel ska göras effektivare med hjälp av ett nätverk som arbetar för återvinning av näringsämnen. Användningen av näringsämnen planeras tillsammans med flera gårdar och entreprenörer, säger projektchef Kaija Karhunen.
- Genom nätverket försöker vi uppnå kostnadseffektivitet till exempel när kostnaderna för transport och spridning av stallgödsel är höga på grund av en splittrad ägostruktur.

Närmaste tank-principen

Jordbrukets strukturomvandling leder till att enheterna inom husdjursproduktionen växer i storlek och produktionen koncentreras, vilket innebär att det ställvis uppstår relativt mycket gödsel per åkerhektar. I synnerhet i landskapet Norra Österbotten finns områden där mängden gödsel är stor i förhållande till åkerarealen, vilket kan orsaka risk för avrinning till vattendrag. Husdjurs- och växtodlingsgårdar samt entreprenörer behöver således nya samarbetskoncept. Koncepten hjälper att allt bättre ta till vara näringsämnena och samtidigt kan gårdarna förbättra åkermarkernas kulturtillstånd.

Det intensivare samarbetet leder också till andra fördelar än miljöfördelar: lönsamheten kan också påverkas.
- Vi försöker förbättra lönsamheten enligt principen om s.k. närmaste tank som kan ge flera fördelar, säger Karhunen.
- När man använder samma tank för att sprida gödsel på flera gårdars åkrar, förkortas transportavstånden och spridningsutrustningen kan användas på ett effektivare sätt. Detta sparar också tid och kostnader.

Handboken hjälper att återvinna näringsämnen

Projektet genomförs av Oulun ammattikorkeakoulu Oy tillsammans med landskapets landsbygdsföretagare. Projektet har sin bakgrund i projektet Hydro-Österbotten (2013-2014) som letade efter nya metoder och verksamhetsmodeller för att återvinna näringsämnen och minska avrinningen från åkrar. I LAURA-projektet ville man arbeta vidare med de här metoderna och ta dem på en konkret nivå i samarbete med jordbrukare.

I projektet har getts ut en handbok - Yhteistyöllä tehokkuutta lantalogistiikkaan – käsikirja ravinnekierrätysverkostolle (Effektivare gödsellogistik genom samarbete - handbok för nätverk som arbetar för återvinning av näringsämnen). Handboken kan användas till exempel för utbildning och av skolor. I boken beskrivs en ny verksamhetsmodell, likaså verksamhetsrisker och sätt att hantera riskerna samt gödselns värde som gödsel- och jordförbättringsmedel. Aktörerna i projektets pilotgrupp i Reisijärvi berättar om sina erfarenheter och det lokala samarbetsnätverkets verksamhet. Till nätverket hör flera olika gårdar och många gödselentreprenörer.

- Projektets resultat gagnar alla de jordbrukare och entreprenörer som genom samarbete vill förbättra kostnadseffektiviteten och återvinningen av näringsämnen i gödseln, sammanfattar Karhunen.

Projektet, som omfattas av systemet med särskild finansiering för vattenskydd och återvinning av näringsämnen, har fått finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling (Ejflu) via närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten.

Handboken finns att få i Oamk:s publiceringsserie ePooki: http://www.oamk.fi/epooki/2018/kasikirja-ravinnekierratysverkostolle/.