Åkrarna i skick med fånggrödor

Åkrarna i skick med fånggrödor

Det treåriga projektet UusiRaHa ger nyländska gårdar anvisningar om fånggrödor som gagnar både de närliggande vattendragen och skörden.

Hur kan man effektivt minska utlakningen av näringsämnen från åkrarna? I Nyland fås svaret på tuseneurosfrågan genom att öka kunskapen, informationsförmedlingen och samarbetet på landsbygden. Användning av fånggrödor står i centrum för projektet UusiRaHa som startade sommaren 2016.

– Hittills har jordbrukarna varit positivt inställda till verksamheten, berättar projektledare Hannu Känkänen vid Naturresursinstitutet.

I Nyland är kustvattnens ekologiska tillstånd i huvudsak nöjaktigt. I spannmålsdominerade trakter kommer merparten av näringsbelastningen på vattendragen från växtodlingsgårdarnas åkrar.

”Bristen på vallar plus ensidig odling har försämrat åkrarnas kulturtillstånd och förmåga att binda näringsämnen. För att hjälpa upp situationen har vi som mål att med fånggrödor öka det levande växttäcket samt mängden rötter och nyttiga småorganismer i marken. På så vis får vi större skördar och förbättrar de närliggande vattendragens tillstånd”, säger projektet UusiRaHas projektledare Hannu Känkänen vid Naturresursinstitutet (Luke).

Tidigare undersökningar ger vid handen att fånggrödorna påtagligt effektiviserar återvinningen av näringsämnen. Exempelvis italienskt rajgräs kan minska utlakningen av kväve från åkern med upp till 70 procent. ”UusiRaHa klarlägger fånggrödornas potential att också minska utlakningen av fosfor”, säger Känkänen vidare.

En trestegsmodell underlättar informationsgången

Också ett bra forskningsprojekt når ofta bara en liten del av sin målgrupp. Projektet UusiRaHa vill förankra kunskapen bättre genom att använda en informationsmodell i tre steg. I modellen sammanslås informationen från Lukes mångsidiga fältförsök, riktade gårdsförsök på gårdar samt experiment på åkerskiften.

”På samma gång överförs information också från jordbrukare till rådgivning och forskning. Med hjälp av vattenskyddsföreningens kontinuerliga mätningar av vattenkvaliteten får vi aktuell och exakt information om den minskade näringsbelastningen”, klargör Hannu Känkänen.

Möjligheterna att tillämpa resultaten är exceptionellt goda eftersom miljöprogrammets åtgärd med växttäcke gynnar metoden. ”Om jordbrukarna upplever att fånggrödorna är till nytta fortsätter de använda dem i framtiden även om stöden minskar”, tror Känkänen.

UusiRaHa drar nytta av befintlig information och nätverk genom att samarbeta bland annat med rådgivningsprojektet OSMO. ”Tillsammans åstadkommer vi mera.”

Makt och ansvar till jordbrukarna

För att uppmuntra till informationsutbyte planerar projektet UusiRaHa att grunda smågrupper bestående av jordbrukare och sakkunniga. Det grundas 3-4 regionala grupper runt om i Nyland. En av grupperna är svenskspråkig.

”Försöksverksamheten har redan börjat, men målet till nästa sommar är att försöken på gårdarna blir sådana att jordbrukarna själva får en större roll”, berättar Känkänen.

Utöver Luke genomförs projektet UusiRaHa av Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingfors regionen rf (VHVSY), ProAgria Södra Finland och ProAgria NSL, MTK-Uusimaa, SLC Nyland samt Nylands NTM-central. Merparten av det ekonomiska stödet får projektet via NTM-centralen från Landsbygdsprogrammets särskilda finansiering för Återvinning av näringsämnen och vattenskydd. Dessutom stöds projektet av Maa- ja vesitekniikan tuki ry.

 kerääjäkasvit

Naturresursinstitutets forskare Jarmo Ketola tar prover från ett försök på Sairasalo gårds åker.

Ytterligare information

Forskare Hannu Känkänen, Naturresursinstitutet,

tfn 0295326292, fornamn.efternamn@luke.fi