Alymaatalous hyodyttaa skanneri final 1000

Smart jordbruk är bra för plånboken och miljön

Gårdarna utnyttjar smart teknik i allt större utsträckning. Den hjälper till att rikta produktionsinsatserna noggrant och ger exakta data om åkrarnas egenskaper. Det här är till nytta för både plånboken och miljön.

Smart jordbruk talas det mycket om nu för tiden, men för många är begreppet fortfarande lite luddigt. Tage Stam, ekoodlare i Lovisa och rådgivare som är anställd vid ProAgria Etelä-Suomi, konstaterar att det helt enkelt är fråga om digitalisering.

– I smart jordbruk används digitala lösningar när beslut ska fattas, och data samlas in och utnyttjas rationellt, sammanfattar han.

Jordbrukaren och rådgivaren Olli-Pekka Ruponen i Halikko konstaterar att utvecklingen av smart jordbruk började på husdjurssidan, där mjölkningsrobotar började användas för länge sedan. Ruponen säger att man inom åkerbruket kan tala också om precisionsodling, eftersom åtgärder som riktas rätt utgör själva kärnan i smart jordbruk.

– Smart jordbruk är inte att man följer rutiner och kalendern, och inte heller handlar det enbart om mekaniska eller fysiska verktyg, utan där ingår lärande robotik eller automatik, preciserar han.

Ruponen konstaterar att smart jordbruk kan vara också att man tänker igenom saker och ting grundligt och ur ett helhetsperspektiv.

Från enkel körguide till avancerad utrustning

Både Ruponen och Stam är växtodlare: deras åkrar producerar spannmål samt rybs, raps, kummin och bondbönor. Vardera är dessutom med i kompetensnätverket AgriHubis temagrupp för smart jordbruk, som har målet att främja digitala lösningar på gårdarna.

På sina gårdar har de investerat etappvis i smart teknik i flera år. Bådas första steg i den här riktningen var att de skaffade en enkel körguide som utnyttjade satellitpositionering.

På senare år har Ruponen utökat arsenalen av smart utrustning i rask takt. Han har bland annat använt N-sensor för att mäta åkerns biomassa, och han använder satellitstyrd utrustning vid besprutning av växtskyddsmedel. Tröskan är försedd med skördekartering, och ett par av traktorerna har redan assisterad styrning med elektrisk rattmotor.

– Assisterad styrning och autostyrning sparar jordbrukarens tid och krafter. Det blir till exempel väldigt mycket lättare att arbeta i mörker. En del av utrustningen har köpts begagnad, till mycket förmånligt pris, säger Ruponen.

Stam berättar att han har uppdaterat till autostyrning, som han nu utnyttjar i varje arbetsmoment. I tröskan har han bl.a. skördekartering vars data hjälper honom att klarlägga variationer på skiftena och rikta tagningen av jordprover.

Stam påpekar att data har ett värde först när de används. Han har t.ex. studerat satellitbilder i flera år och använt avancerade algoritmer som visar hur pass bestående variationen på ett skifte är från år till år.

– Det är viktigt att vara medveten om ifall de bra ställena på åkern är bra under både torra och våta somrar. Kanske de reagerar tvärtom ibland, beroende på förhållandena under sommaren? Den preciserade jordprovstagningen på min gård visar att skillnaderna tycks bero på mullhalten och mängden organisk substans, nämner han.

Bästa skörden någonsin

Smart teknik ger entydig direkt nytta: både miljön och plånboken visar tummen upp.

Autostyrning av arbetsmaskiner som används på åkrarna sparar bränsle och produktionsinsatser, när spridningen av gödsel- och växtskyddsmedel blir exaktare och onödig överlappning undviks. Precisering av gödslingen tack vare skördekartering och geodata minskar läckaget av växtnäring från åkrarna.

– En svensk jordbrukare berättade vid ett evenemang att han sparar in 5–10 % av kostnaderna för gödsel- och växtskyddsmedel tack vare automatiken, berättar Tage Stam.

På längre sikt hjälper smart teknik också till att höja skördenivåerna, när de faktorer som bidrar till åkerskiftenas jordhälsa klarläggs i detalj med hjälp av mätdata.

– Också mängden data i skallen ökar när man inser olika saker tack vare tekniken, tillägger Olli-Pekka Ruponen.

Han berättar att han har lagt om sina odlingsmetoder under de senaste åren och att till exempel åkrarnas vattenhushållning har förbättrats på grund av det. Det har ekonomisk betydelse, framför allt under somrar med besvärligt väder.

– År 2021 blev skörden alla tiders bästa, och då tänker jag på både volymen och försäljningsintäkterna. Den sammanlagda medelskörden av alla skördeväxter var över 5 000 kilo per hektar, och där ingår också kummin och höstraps, avslöjar Ruponen.

Att lära sig tillsammans

Enligt Tage Stam är jordbrukarna mycket intresserade av de möjligheter som smart jordbruk för med sig. Han berättar att ProAgria som bäst utvecklar landsomfattande rådgivning i smart teknik och har inrättat ett nätverk via vilket några rådgivare fördjupar sitt kunnande inom området.

– Vi funderar aktivt på vilken kompetensnivå jordbrukarna behöver, i vilket skede rådgivaren kommer in i bilden och hur informationen kan göras lättfattlig. Rådgivarna ger bland annat tips om hur man lätt hittar satellitbilder och hur man tolkar skillnader i växtbestånden, säger Stam.

I sitt arbete som rådgivare fokuserar Olli-Pekka Ruponen mer på höstväxternas agronomi, men han föreläser aktivt om precisionsodling vid kurser av olika slag. Dessutom har han tillsammans med andra aktörer inrättat forumet TäsmäViljely, som bl.a. ordnar olika evenemang för att främja kompetensen på området.

Ruponen leder också en grupp där deltagarna lär sig markskanning och hur data från den kan utnyttjas vid odlingen.

– Gruppen startades eftersom markskanning är nytt för alla i Finland. Skanning betyder i praktiken att man kör fram och tillbaka över åkern med autostyrning och på tiotals ställen på varje hektar mäter olika egenskaper såsom näringsämnen, pH, organisk substans och jordpackning. De data som man får överförs med stöd av referensproverna till zonkartor, förtydligar Ruponen.

Skanningskartorna kombinerar en stor mängd data, och utifrån dem kan man få en överblick av var någonstans på ett skifte det förekommer t.ex. risk för erosion eller växtnäringsläckage eller vilket behovet av näringsämnen är på de olika delarna av skiftet.

– Jag har redan precisionskalkat ett skifte på basis av en skanningskarta. Nästa sommar tänker jag utnyttja kartor över mullhalten för att bekämpa baldersbrå i kumminåkrarna eftersom jag vill minimera användningen av markverkande preparat, säger Ruponen.

Läs mer på finska

Text: Minna Nurro

Uppdateringsdatum: 12 jan. 2022