Söndagsmorgonens grötkonsult

Söndagsmorgonens grötkonsult

När konsumenten blir intresserad av varifrån ingredienserna till morgongröten kommer, kan det hända att jordbrukaren och mjölnaren Janne Matinlauri i Tyrnävä får ett samtal.

Tyrnävä är en ort som är känd för sin potatis. När staten grundade sin central för utsädespotatis här i slutet av 1970-talet, var det många husdjursbönder i trakten som funderade om och började sätta potatis istället.

Också Anna och Janne Matinlauri odlar potatis, men inte på hela gårdens åkerareal som är 400 hektar. I själva verket odlar de mer spannmål på åkrarna än potatis.
- Vi har potatis på cirka 40 hektar, hälften utsädespotatis och den andra hälften matpotatis. Det vill säga en del går till skalning och därifrån vidare till förädling, till exempel chips. Och en del blir potatis som säljs i påsar. Olika sorter används alltså för olika ändamål, berättar Janne.
- På resten av arealen växer det sedan korn, havre, vete och just nu faktiskt också bondböna. Och sedan olika slags vallar, naturvårdsåkrar och viltåkrar.

Matinlauris har varit gårdsägare från år 2008 då de tog över gården efter Jannes föräldrar. Rötterna finns djupt nere i myllan: gården har gått i samma släkt allt sedan 1800-talet.
Riktigt lika lång historia har inte den kvarn, Tyrnävän mylly, som paret också äger. Men det fattas inte mycket: kvarnen som ursprungligen grundades av det lokala andelsmejeriet i början av 1900-talet gick senare i konkurs. Jannes föräldrar köpte den av konkursboet.

Man började så småningom utveckla verksamheten med målet att kunna sälja all spannmål direkt till konsumenterna. Ett stort kliv togs 2015 när det byggdes nya verksamhetslokaler för kvarnen.
- Vi har som mål att kunna sälja all spannmål som förädlad direkt till konsumenterna, så att vi inte behöver sälja den som fodersäd. Det här målet når vi inte än, men kanske någon gång i framtiden.
När Tyrnävän myllys kornmjöl är bageriernas huvudprodukt så är det havreflingorna som konsumenterna helst vill ha.

- Havreflingorna skiljer sig från andra havreflingor genom att de inte är ångpreparerade. De är alltså inte förkokta och då är smaken en helt annan än hos ångpreparerade.
Miljöstödet styr och ger resultat

Matinlauri tror starkt på att miljöstöden har betydelse. Till och med på två sätt: de styr jordbrukarnas arbete och åstadkommer resultat.
- Vi ansöker om miljöstöd för alla marker. Stöden gör det möjligt för oss att inte bara behöva tänka på att det måste vara lönsamt och produktivt att odla spannmål och potatis, utan vi kan också tänka på verksamheten ur miljösynpunkt, säger han.

Och mångfalden har ökat påtagligt. Matinlauri menar att man nuförtiden ser betydligt mer djur i närheten av vilt- och landskapsåkrarna – fåglar, älgar och hjortar bland annat.
- Dessutom har jag på känn om det inte fanns miljöstöd så skulle det helt säkert inverka på beteendet. Nog är det pengarna som styr, påminner Matinlauri.

Folk är intresserade av ursprunget

Matinlauris har noggrant följt med hur konsumenternas uppfattningar och köpbeteende har ändrats. Närmatsboomen var i själva verket en av drivfjädrarna till att de överhuvudtaget vågade investera i en egen kvarn.

- Det finns säkert människor som inte bryr sig just alls om var maten kommer från, men hela tiden blir det fler och fler människor som är väldigt nyfikna på matens ursprung. Därför borde vi få just konsumenterna med i den här finländska matproduktionen, så att de skulle se varifrån maten kommer och hur den produceras. Då skulle de kanske lära sig att värdesätta våra inhemska livsmedel och jordbrukare, funderar Matinlauri.
- Kanske ligger felet också hos oss jordbrukare som inte riktigt kan marknadsföra oss själva till konsumenterna. Jag vet inte hur, men samarbetet borde bli klart intensivare.
Matinlauris får nog respons och frågor om sina produkter, ganska mycket till och med. Mjöl- och havregrynspåsarna levereras från kvarnen försedda med Jannes bild och telefonnummer, vilket i synnerhet i början ledde till att jordbrukarens telefon kunde ringa på söndagsmorgonen.
- Särskilt då i början, på söndagsmorgnarna, när folk kokade havregrynsgröt kunde de ringa upp och fråga att ”vad är det här och varifrån kommer det”. Och nog är det trevligt att konsumenterna är intresserade av vad vi håller på med!

Matinlauri säger att han har funderat mycket på jordbrukets framtid. Vad potatisen beträffar är han relativt lugn till sinnes, fastän mullpotatis inte längre är konsumenternas favorit.
- När man höjer förädlingsgraden så går den ändå åt, bedömer Janne.
- Men för spannmålens del, i synnerhet eftersom det odlas mycket fodersäd här i området och boskapsskötseln samtidigt minskar hela tiden, så kan man nog tala om en hotbild. Och vad ska ersätta fodersäden om det inte längre finns någon som köper den.

Politiska beslut och stödpolitikens utveckling har också stor betydelse. Liksom konsumenterna.
- Konsumenterna har ganska stor möjlighet att påverka. Om de köper inhemska jordbrukares produkter, så inverkar det mycket på att vi kan fortsätta producera dem också i framtiden!